24 oktober 2006

Fortsättning.

Jag får väl fortsätta på min blogg från i morse.

Alla hade innan resan pratat om hur jobbigt det skulle vara att ta sig igenom tullen i USA. "Ni kommer att få gå barfota genom tullen, och så kommer de kolla väskorna grundligt. Kommer ta minst två timmar att komma igenom. Bara så att ni vet."
Hm. Vi fick ju fylla i de gröna lapparna.
Vi klev av flyget, gick genom en lång korridor fram till tulltjänstemännen som satt snällt och väntade vid sina diskar. Vi ställde oss i kö. Som i och för sig tog tio minuter att ta sig igenom, men när vi väl lämnade fram passet tillsammans med våra gröna lappar var det bara att lägga sitt vänstra och sedan sitt högra pekfinger på en fingeravtrycksläsare. Tulltjänstemannen tog ett kort på varje person med en webcam och frågade vad vi skulle göra och hur länge vi skulle vara i landet.
Klart. Vidare för att hämta vårt bagage. Tog fem minuter att hitta igen dem. Sedan vidare genom en till disk där vi lämnade en lapp. "Thanks!" och sedan var vi ute.
Vi kom igenom ytterligare några dörrar "Welcome to St. Paul, The United States of America!" och vi kom igenom dem. Mammas kusin med barn mötte oss plötsligt. Lite oväntat, för de hade sagt att inte göra det. Nåväl. Det var riktigt trevligt och barnen Justina och Katrina var hur go'a som helst.

Vi fick oss en bil. Ford Taurus. Rätt stor i mellanklassen för den som vill veta. En 3.0 liters V6:a. Alltså drar den en del. Men det blir nog inga problem.
Vi lyckades, genom GPS:ns, hjälp att hitta till Victoria. En liten stad som egentligen bara består utav villor. Riktigt fina villor. De bygger just nu villor i miljonklassen här på andra sidan sjön som vi har utsikt över. Miljonklassen på amerikanska alltså. Det betyder ungefär 7 500 000 kr. Hjälp!
Just detta område ser ut ungefär som de gör i Extreme Makeover: Home Edition. Vilket inte stör mig alls!

Nåväl.

Första dagen här blev det mycket pratande och väldigt mycket lekande med barnen. Jag förstår mig inte riktigt på små barns lekar. De byter hela tiden tema och hela tiden personer och skeenden. Jag blir riktigt förvirrad.

Idag har vi egentligen inte gjort speciellt mycket.
Vaknade efter 12 timmars sömn och vi åkte iväg till mammas moster och man. Elisabeth och Clas-Göran. På den fem minuter långa vägen hittade i en Subway och ja, vi måste äta där till frukost. Sagt och gjort. Otroligt gott. Kalkon, skinka, isbergssallad, tomat, paprika och sweet onion-senap. Lätt toasted. 6 inch lång. Så gott.
Måste börja utnyttja Subway i Sverige.

Vidare. Vi kom till Elisabeth och Clas-Göran. Var där en liten stund och sedan åkte vi ut med Elisabeth för att lära känna området lite bättre. Lite matvaruaffärer och vi åkte även till Target. En stor detaljhandel med allt förutom egentligen stora saker och mat. Spännande ipodtillbehör och dessutom en kamera som jag blev oerhört sugen på. Fujifilm SZ5200 eller något liknande. Billig och rätt bra. När vi kom tillbaka tittade Clas-Göran också på kameror och just denna modell som jag tittat på blev utnämnd till Best Buy av den amerikanska "Råd och Rön", Costumers Report (eller något sånt). Den är oerhört ansedd runt om i världen. Det säger nog en del. Hoppas jag. Tror den är något billigare än i Sverige dessutom. Vi får se om det blir något av det köpet.

Åt dessutom en av de godaste tårtorna någonsin idag. Tänk er en brownie, fast i tårtformat och sedan med all den där chokladglasyren utspritsad som tvåcentimers toppar över hela tårtan. Yummy in my tummy!

Nu ska jag se klart de sista minuterna på matchen mellan NY Giants och Dallas Cowboys.

Förresten har dom japanska mördarnyckelpigor här.
Flera stycken.
Scary huh?

Inga kommentarer: