INSPIRATIONSSÖKANDE

Söker inspiration för att skriva något skönlitterärt.
Det är inte speciellt svårt. Jag är lättinspirerad inbillar jag mig.
Ge mig en topic och jag kan skriva vad som helst om det.
Komma vart som helst ur ingenting.
Men jag vet inte.
Istället sitter jag och läser om Göteborgs stadsdelar.
Vasaplatsolyckan '92.
Lyssnar på Kents texter.
Borde åka hem.
Ska åka hem.
Till mörk choklad och musik.

HEMRESA BOKAD

Nu är bussbiljetterna bokade.
747 till London Heathrow från Pool Valley Coach Station i Brighton.
14:35 går bussen hem den sjuttonde december.
Sorgligt. Skönt. Trist. Roligt.
Blandade känslor men det känns ändå helt rätt. Jag kommer tillbaka någon gång.

4 JULI

Brucebiljetterna släpps på tisdag klockan 08:00 GMT. Fuck. Jag ska ha biljetter. Jag får sätta mig i York House eller så och uppdatera sidan en gång i sekunden. Någon fler som skall ha biljetter? Eller kan tänka sig att låta mig bespara denna morgonstund av stress?

On the fourth of July dessutom. Herregud.

ASSISTERNA ÄR KLARA

För övrigt blev jag positivt överraskad till de två assisterande tränarna GAIS har lyckats roffa åt sig.
Patrik Johansson som varit huvudtränare i Landskrona de två senaste åren bland annat. Dessutom en renodlad fystränare (något jag saknat lite om man ser till hur många skador man haft) i Matti Demegård som var sjukgymnast för damlandslaget under Vm i Peking. Meriter har de i alla fall.
Med några nyförvärv av klass kan nästa år bli roligt. Skulle vara härligt med publiktillströmning och framgång inför nystarten på den nya arenan.

EFTERFEST

Tack för tipset Anton. De två typexemplen på britter som spelar biljard precis intill mig undrar nog varför jag småler. Hoppas de inte slår mig med kön.

PUBLITTERATUR

Lyckades med bedriften att komma sist under gårdagens pubquiz. Nåväl, man är ju som en fisk på land när det vankas engelsk pop. Man sprattlar till med den enda chansning man har och lyckas man ha rätt och plumsa i vattnet igen är det bara för att dö under nästa omgång.

Jag kom därifrån med en bok i alla fall. Jasper Fforde (vilken idiot stavar sitt namn med två likadana konsonanter i början?) har skrivit den och den heter "The Eyre Affair" och jag får väl ge den en chans. Men det känns inte som jag skall ha för stora förhoppningar. Den grabbades från en pub. Kom igen?

Sjöng för en av mina flatmates, Sofia, i morse ty hon hade den äran att fylla år just i dag. I kväll blir det middag tillsammans med Ida som händelsevis också fyller år i dag.
Grattis. Grattis.

THE BOSS WILL BE BACK IN TOWN

Och det här kan vara det härligaste jag hört på flera veckor.
Nu pirrar det i hela kroppen. Jag ska vara där. Ståplats tack. Nu blev hela dagen så mycket lättare att pressa sig igenom.

OBEFOGADE KRISER

Ibland är det väldigt skönt att bara snacka och så. Få en stund där man bara kan få ut allting. Även om det är mitt i natten och man har en artikelsammanfattning att skriva. Det kommer att lösa sig.
Det känner man efteråt och plötsligt är det inte så mycket som är viktigt.

Men hallå? Jag är bara nitton och har hela livet framför mig. Här har jag träffat folk som är betydligt äldre, men fortfarande har minst lika kul. 6 år till jag fyller 25 och inte ens det är speciellt gammalt. Det finns mycket att uppleva än. Oj, vad mina tidigare kriser har varit obefogade.

DU VET VÄL OM?

Det kommer alltid finnas en hand för dig någonstans
Du kan sluta dina ögon och aldrig känna dig ensam.

Jag hoppas du vet det.

KORRUPPIERTER FUSSBALL

Nu har Anton och Wictoria dykt upp i den otroliga staden av Brighton and Hove. JEYIJ!

Unlimited Fussball på Providence igår var en riktig höjdare må jag säga. Kaosboll med 10 fotbollar på samma gång är den nya OS-sporten.
Håller tummarna för att spelet skall vara korrupterat i dag också.

VILKET FYND

Min näsa visslar när den snörvlar. Något pinsamt i den stora läktarsal där vi punkterade våra VOC/MCT-test. Jag tror faktiskt att jag har chans på VG. Den del av testet där man testar sin vokabulär känns ungefär som förra gången. Det kan ha gått åt skogen om inte en del chansningar har gått in. Grammatikdelen vore det faktiskt förargligt om jag inte höjt mig på, efter allt mitt pluggande.

Känns fel att vara här på en regnig lördagmorgon, men vad skulle jag annars göra?
Sitta och dricka frukostte i soffan hemma? Troligen. Vad ska jag göra nu, nu när vi inte har något att plugga på förutom Written Proficiency och Text & Culture, både engelsk och amerikansk.

Strosade runt i North Lanes med Hanna i går, och som vanligt hittar man mycket i alla secondhandbutikerna men det är sällan något passar eller kanske är värt priset - men igår. Dirty Harry's på Sydney Street hade väldigt mycket roligt. Hittade en snygg mörkblå zip-tröja med blå och röda revärer och ett diskret "USA"-tryck på bröstet. Så galet snygg att jag provade den och kollade på prislappen. Endast fem pund! Ett riktigt kap. Jag var tvungen och den blir bara snyggare och snyggare. Den växer.
Pizza Hut-Quick Home Delivery med tidigare nämnda flicka och Astrid senare på kvällen. Nåja, inte var det speciellt snabbt, men det var Home Delivery i alla fall. Och riktigt gott.

I kväll blir det Miami(?) där vi kanske kan streama Spanien - Sverige. Jag håller på och blir sjuk och ska ta det väldigt lugnt. Min plånbok tycker om när jag tar det lugnt. Och inte minst mamma gör det.

TENTASKIT

Det blir mycket skit i rubrikerna men så var nog det här det största antiklimaxet i hela mitt liv.
Jag fick chansen att öva in nästintill hela vår grammtiktenta i går. Men jag tog den inte. Kollade igenom övningsprovet Mårten hade fått ut av Anita och var nöjd med att se att det var ungefär likadana frågor som de andra två övningsproven. Bland andra Sigrid tog chansen att öva in frågorna ordentligt. Och vilken vinstlott hon och några andra drog.
Bläddrar förbi försättsbladet och vad ser jag, frågor med exempel precis likadana som övningsprovet. Bläddrar vidare och fortsätter känna igen frågorna. Det är två eller tre frågor där exempelmeningarna är utbytta, men resten är precis likadant. Samma frågor, samma svar.
Sigrid kunde svaren utantill.
Fusk.

Jag kunde inga svar utantill, bara kände igen frågorna. Nu tror jag i och för sig att Sigrid ändå skulle fått VG, men det här är bara löjligt.
Mina färdigheter inom engelsk grammatik ska ge mig i alla fall ett G, men det känns surt att ha hållt provet i handen 15 timmar innan man sitter i salen och nu veta att om man gått igenom svaren där hade man lätt haft ett VG.

Nu går vi till Falmer Bar och ska äta och dricka gott till lunch.

LAYOUTPROBLEM

Jag behöver seriöst en ny layout och är mycket villig att arbeta med den istället för grammatik. Fast det får bli ett juluppdrag. Med trådlöst Internet hos mormor så ordnar nog sig den saken.

GRAMMAR HIT OCH GRAMMAR DIT

Det ligger en lite orolig känsla runt omkring mig. Min aura, om man tror på sådant, är i halvt upplösningstillstånd. Hjärnan säger att det här kan jag ju. Sinnet är oroligt och vilset i grammatikträsket. I morgon efter klockan tio får det banne mig firas. Med gympass och storhandling på Tesco eller ASDA. ASDA, som jag för övrigt upptäckte var en del av Walmart-familjen och dem har man hört rätt mycket trist om. Även om den Walmart jag var in i, i USA var av klart godkänd B&W-klass.
Apropå USA är i alla fall min iPod levererad till Eden Prairie utanför Minneapolis hos min mammas kusin. Nu är de upp till dem att skeppa över den till Sverige.
Ännu en hemlängtansfaktor, även om de inte är många. Mammas mat är en stor sådan, Sigrid får ursäkta.

EN AV ALLA DE NÄTTER

Månljuset lyser upp mitt anteckningsblock. En tunn, tunn skära som lyser upp hela min tillvaro tillsammans med en mycket god vän som skickat ett fint SMS för att lugna mig. Blickar jag österut syns Palace Pier med dess nöjesfaciliteter och intensivt flörtande lampor i regnbågens alla färger i kontrast till den man som sitter en bit bort på stranden, snyftandes gör han återupprepade försök att nå någon via sin mobiltelefon. Havet framför honom och mig ligger alldeles stilla i kväll, inga vågtoppar att dras med i. Det finns ingenting sådant den här natten.

Ännu en motionär springer förbi trots den bitande kylan som tar tag i mina kinder. En skugga kommer mot mig och förvandlas till en äldre herre som frågar mig om vägen. Jag pekar och ger lösa direktiv på ett främmande språk jag lärt mig att förstå.

En ambulans susar förbi, någonstans i Portslade har en gammal tant fått en hjärtattack, samtidigt som polisbilens blåljus syns i Moulsecoomb där ännu en ung moder har blivit lämnad åt sitt öde av en alltför våldsam pojkvän. Från kullarna uppe i South Downs ser man livet på håll. En traktor, ett halvt dussin emballagebollar utan emballage och jag. Månen och en vaken stad. Havet och himlen. Allt möts i harmoni och man kan återigen njuta av livet. Det kommer att bli tomt utan dig. Er. Ni, alla. Separationsångesten börjar krypa sig närmare och då är det en månad kvar utav sådana här underbara nätter.

Skorstenståget som sträcker sig ända bort till Shoreham-by-Seas lyxlägenheter blinkar i otakt. Molnen täcker stjärnorna rakt ovanför mitt huvud, men ingenting är väl perfekt? När jag ser vinterns två första snöflingor dala ned mot marken, lekandes i virvel under en lyktstolpe, undrar jag om det faktiskt kanske är det i alla fall.

GRAMMATIKSKIT

Ni minns kanske hur mycket jag spydde över fonetiken för någon månad sedan. Det var en barnlek jämfört med den djävla grammatiken.
Det känns inte som att man kan ett dugg. Man måste slå upp varenda liten fakta och ingenting går in i huvudet. Snart är det bara tre dagar kvar. Det blir lite mer hårdplugg snart. Om bara mamma kan svara på msn, eftersom jag inte kan svara i telefon här på biblioteket. Gör man det, blir man i bästa fall bara utstirrad av hatiska blickar.

Dessutom har inte jag några pengar kvar på min mobil, måste in till The Carphone Warehouse nu då. Simply The Phonehouse i Sverige. Wierd.

TOUCH OCH I-LANDSPROBLEM

Varför går man till sunkiga internetcaféer när man kan åka till Westbourne och surfa gratis? Längtar efter min iPod Touch med Wi-fi. Synd bara att det inte är lika populärt med gratis internet på pubar i Sverige.
Just nu har jag ett stort problem. Vad skall jag ha för gravyr på baksidan?
Jag vet att jag skall ha mitt namn i stora bokstäver. Men jag har en rad till att utnyttja. Inga å, ä eller ö för användas heller. På min Nano står det "GAIS is life" men det känns inte jättekul att ha igen. Så nu behöver jag hjälp. Kommer jag inte på någonting mer vettigt blir det det bästa förslaget som dyker upp bland kommentarerna nedan. Snälla?

FLYGANDE TANKAR

Vinden blåser så kallt att den torkar ut mitt bläck. Havsdoften lockar mig ned mot de höga, förrädiska vågorna, men jag ställer mig och visar upp mitt allra längsta finger och skriker: ”Fuck off, you creep! I know how to fucking resist you, you monster!”.
Jag skrattar och går vidare med ett självförtroende som gör att jag min gång vaggar fram och tillbaka från sida till sida, och får tanterna på promenaden att skita knäck av skräck.

”No, I’m not kinda worried! ’Cause I’ve been through this before!”

Jag vill skratta och gråta, skälla och jubla – allt på samma gång för jag njuter så av allt i livet.

”Visst känns det fint att vara vid liv?”

KASTVINDAR

Vet inte vad man skall kalla det.
Någon form av restriktiv lycka.
Inte fullt ut. Inte hoppa. Men spatsera på tå.
Fast jag vet inte. Man kanske inte ska ropa hej än.

Det ska tydligen blåsa hårt.
Håll i hatten.

GUY FAWKES

Nu när jag väl sitter vid en dator för jag väl ta och slänga iväg ett snabbt blogginlägg också.
Men jag har egentligen ingenting att säga.

En viss lättnad har jag i min kropp, men jag har inte riktigt harmonin.
Lättnad över att min Song of Solomon-uppsats och min första summary är inlämnade.

Jag och Sigrid pausade i skrivandet i går kväll mellan tio och elva för att gå på promenad. På mindre än en halv timma såg vi inte mindre än fem stjärnfall, ett dussin flygplan och femton tjog gnistrande diamanter till stjärnor på den becksvarta himlen som precis hade blivit naken.
Det var nästan harmoni då. Lite saknades för att den där riktigt ohämmade känslan av njutning skulle tränga fram.
Men det kommer nog snart. Kanske efter grammatiktentan om två veckor.

Guy Fawkes-day i dag och egentligen skall man vara i Lewes en liten bit bort för att fira, men problemet ligger i att dom stänger av vägarna in dit vid sextiden tydligen, för att staden ska kunna erbjuda åtminstone tre kvadratdecimeter per person. Men så ska det vara Storbritanniens galnaste firande av Guy Fawkes också. Men vi stannar nog här i Brighton och tar det lugnt.

Nu. Hemåtgång.

HELDAG

Sitter på Westbourne och Olle streamar Wigan - Chelsea. Vi tycker om gratis Internet - så länge det inte strular i alla fall.

Sjukt trevlig dag med mängder av fotboll. Synd bara att Arsenal klämde dit kvitteringen på övertid.
Chelsea får inte göra fler mål nu, ty jag har tippat 0-2.
I övrigt... Ingenting nytt.

AIK PORR AB

Det skulle vara galet roligt i fall Berth Milton lyckades köpa upp hela AIK.
Tänkbara förändringar i AIK's marknadsföring:

- Istället för små killar och tjejer som går hand i hand med spelarna innan match går lättklädda porraktriser sida vid sida.

- Tröjorna byts ut mot tighta lädertrikåer med hål för mage och bröst. Byxor är passé och ersätts därför utav stringkalsonger av modell mindre. De höga strumporna behåller man, men man använder numer strumpband för att hålla upp dem, tejp är så jobbigt att ta av.

- Silikontifon.

- Porrfilmen "Nebojsa Strikes Again" spelas in som en hyllning till den assisterande tränarens drömmål mot Barcelona 99. Nebojsa får själv en huvudroll och hela filmen utspelas i omklädningsrummet och Råsundas katakomber.

UPPSATS EFTER UPPSATS

Skriva en sammanfattning av en artikel om Bealtes, Lennon och The Mercy-beat och vilket inflytande det hade på världen. Det var inte det lättaste upptäckte jag.
Men det skall nog ordna sig.

The literary essay about Song of Solomon blir ännu svårare. Båda ska vara inne på måndag. Jippie.

INFÖR ADAMS NATT MED GUSTAV III

Skönaste reaktionen någonsin efter att ha snubblat in genom vår dörr stod Adam för i går de förfestade hemma hos oss innan Robynkonserten.
Ungefär så här lät och såg det ut.

Adam öppnar dörren.
"Shit! ... Åh, herrejävlar! ... SHIT asså!"
Adam går runt i vardagsrummet med hakan släpandes på den mörkturkosa heltäckningsmattan. Han fortsätter.
"Men asså... Åh, herregud... Det är fan inte sant asså... Såna sjuka sjuttonhundratalsmardrömmar man skulle kunna ha här!"
Nu, inne i vårt sovrum, viftar han med armarna och tar sig för huvudet.
"Här skulle man fan kunna bli jagad av Gustav den tredje asså.. Shit.. Hur... Äh, ge mig vinöppnaren alltså, det här är bara för mycket."
Adam kliar sig i skägget och sätter sig ned i soffan.
"Åh, herrejävlar..."