FRÄCKA FREDAG

Samtalet gick fint. Mycket enklare än jag trodde. Hon pratade och jag lyssnade. Jag skulle helst ta en taxi. Det är enklast. Kommer man ju fram till dörren och allt.
Dessutom är det inte långt. Typ tjeckresan, fast den gick i och för sig endast på 30 spänn. Nu lär den gå på minst det tiodubbla?
Men saker och ting har fått mig sjukt stressad nu. Det är ett par dagar kvar. Jag har massvis med tid. Fast egentligen inte. I morgon går all tid till att vara social i princip, vilket jag i och för sig inte tycker speciellt illa om men ändå.

Checklista för i morgon.
[X] Köpa studentlitteratur på Akademibokhandeln i Vasastan - slöseri med pengar.
[X] Hitta något kul till värdfamiljen - de måste ju faktiskt stå ut med mig.
[X] Klippa mig - oj, så välbehövligt.
[X] Luncha med Sigrid, Soheil och Wictoria.
[ ] Åka hem och umgås med mamma lite - annars blir hon hispig igen. (Hon var inte ens hemma.)
[X] PC klockan 20 22:30. Kom om ni vill. Det finns nog plats, efter vårt stora manfall. Drinkar 44 spänn någon? Sista kvällen med gänget minus ohövligt folk som ej behagar dyka upp.
[X] Vad som helst kan/kommer/ska hända. Helst innan man somnar.

I oktober får vi ny bil. Jag vill också vara med. Det är nog största missen jag gör. Det och missandet av konserthösten som verkar bli grym i Göteborg. Men framförallt vill jag sitta i bilen som kommer se ut nåt sånt här inuti:

I likeo. Bild: Volvocars.com

HEJ NERVOSITET

Det är verkligen inte för att jag gruvar mig för mitt lilla telefonsamtal till min värdfamilj som jag sitter här och bloggar. Absolut inte. Varför skulle ni tro någonting sådant om mig? Jag som vanligtvis är så framfusig.

Ironi fungerar inte i text. Men låtsas i alla fall.

MONEYBROTHER HOS FRITZ

Jäkligt coolt att Moneybrother skall ut på Europaturné. Ännu tuffare att han spelar på betongnattklubben vi dansade oss galet svettiga på i Berlin. Fritz im Postbahnhof ist die Scheisse. Mindre tufft att man inte kan vara där den 3 oktober. Mando Diao har också spelat där om jag inte är helt fel underrättad. Spelades också flitigt under den svettigaste av kvällar.

Och glöm inte att svara på enkäten!

ORDNUNG

Jag har en dold fetisch för statistik och enkäter. Därför slänger jag upp den här här. Svara bara. Anonymt eller inte.
Via mejl eller inte. Gör det bara.

1. Hur gammal är du?

2. Vart bor du?

3. Vad gör du på dagarna (pluggar, jobbar, arbetslös, pensionär etc)?

4. Hur länge har du läst (i know, kan vara svårt att minnas, men ungefär)?

5. Nämn fem andra bloggar som du besöker regelbundet.

6. Nämn i tur och ordning tre filmer/böcker/musikartister du gillar.

7. Har vi träffats IRL (in real life)?

8. Varför läser du, vad är bra/dåligt med bloggen, minns du något inlägg som du tyckte särsklit bra/dåligt om?

9. Vilken var den första blogg du fastnade för?

10. Vilken är din favoritprodukt på systembolaget?

Svara som en kommentar eller maila svaret till michael.lagercrantz@hotmail.com om du inte vill utlämna dig i kommentarsfältet. Kom igen, orka för min skull!

[snodd från Skräpclownen]

RYSSJA ELLER RYSSJA

Ett av mina två värmeljus bredvid mig har slocknat och jag loggade nyss ut från msn. Tryckte upp menyn och skulle klicka på stänga av datorn när jag sneglade över min högeraxel och ser... Inte en varg, utan en gigantisk klädhög på sängen. Vilket inte var så skrämmande som om det stått en varg där, men det var en desto större orkastämpel på det.

Så nu måste jag plocka undan alla kläder innan jag kan sova. Eller rättare sagt lägga sätta mig i sängen och lösa korsord. Det är det bästa tidsfördrivet jag har just nu. Det är trivsamt att lösa korsord. Och en aning bildande. Som när att man inte läser Ryssja som "ryschja" och tror att det skall gå in "ålfångningsredskap" på två bokstäver, utan inser att det står "RyssJa" och in går istället "Da" på lodrätt fem.
Det förstod jag för ett par år sedan, när Lena - en kär gammal svenskfröken - lärt oss stava till ryssja, ålfångningsredskapet, och jag hade tunnelseende.

- Intressant ämne, inte sant? Eh?, undrar han och skrattar nervöst. Igen.

ÖRNMANNEN

Att Leksand värvat den forne stormålvakten Ed Belfour är sensationellt. Ja, forne och forne - han håller fortfarande god NHL-klass trots sina 42 år. Så god att amerikanska experter blev oerhört förvånade då inte någon nordamerikansk klubb knöt honom till sig tidigare.

Jag minns själv hur han var min favoritmålvakt i NHL näst efter Dominik Hasek, när jag var ordentligt insatt i det och samlade på hockeybilder. Jag har en kort på Belfour i profil, med sin hjälm på. Den satt jag och ritade av fler gånger om, och till slut blev jag riktigt nöjd med resultatet och satte upp bilden på anslagstavlan. Den satt där ända fram till i våras när jag gjorde om mitt rum. Det är nog fortfarande den mest verklighetstrogna bild jag gjort på frihand. Den ligger i någon låda någonstans här. Hoppas jag - jag kan omöjligen varit så dum att jag slängt den?

Nu ska Belfour spela i Allsvenskan, främst för att få en helt okej lön (enligt uppgift: 400 000 kr i månaden), få vara förstemålvakt och att få jaga älg med Leksands klubbdirektör.
Det är lite overkligt, det är det.

På alla bilder jag sett har han alltid haft sin örn. Bald Eagle - USA:s nationalmärke inom djurfaunan. Så även på min bild alltså.
Hoppas han har hjälmen i Dalecarlia också.

SKÖNT

Till slut blev det seger. Med Migen Memelli på planen behövs det 200 skott på mål för att få in den lilla bolljävlen. Christoforidis fick inte in någon i dag heller, men också han var sjukt nära och dessutom fem gånger bättre än Migen.

1-0. Nervpers. Men nu är troligen den allsvenska platsen 2008 helt säkrad. Det vågar jag säga.
Fredrik Lundgren. Han är för go' den killen. Fighting face personifierad.

MATCHDAGS

Jag känner mig rätt orolig för kvällens match. Nu har det börjat skina upp, när jag bestämt mig för att inte gå och bli dyngsur på LM. Sitter hemma i soffan i stället.
Jag är alldeles för lat och rädd för att bli blöt.

Men nåväl. Jag har en dålig magkänsla inför matchen också.
Målsnålt och tråkigt spel. 0-0 eller 1-1. Bara för att GAIS är inkapabla att vara bäst när det gäller. De är bara bra, inte bäst.

Makondele lär göra stor succé i sin sista match, bara för att det är kutym.
Men vi får hoppas på det bästa. Heja GAIS. Ut med Gefle från Allsvenskan.

ÖVERVÄGNING

Gyllene Tider och korsord vinner över Sigrid och Soheil.

Det är rätt illa.
- Men omväxling förnöjer, inte sant? Right eh..? Eller?, säger han och skrattar nervöst.

SNART SÅ DRAR JAG

Just nu längtar jag oerhört till England. Jag vill dit och fixa boende och ja, gud vad kul det kommer att bli! Inte riktigt haft den glädjen förut, bara massor utav spänning. Nu kommer lite glädje. Underbart.

Mindre än en vecka kvar. Fräckt.

VM-GULD x2

Och herrejävlar vad glad jag blev över guldet i U21-VM i handboll. Liksom, JAA! Speciellt skönt på sättet det togs. Ligga under med 13-18 i halvlek mot Tyskland för att vända det till 31-29. Det är stort som tusan. Patriotismen växer sig dessutom ännu starkare tack vare Carros VM-guld och Europarekord från i morse.
Läskigt att bildkvalitéen tevesändningarna från handbollsmatchen var snarlik bilderna från nittiotalets storhetstid i handboll. Som en hemmavideo från -93. Charmigt, och kanske Sveriges segervapen. I HD syns alla små, små tekniska fel och det kan motståndarna nyttja. Så måste det vara. Absolut.

Nu saknas bara GAIS-vinst i morgon för att lyckan skall vara på topp, ungefär.
En vinst i morgon är ett måste. Hemmaplan mot Gefle. Måste vara tre poäng. Annars blir det nästan till att börja käka magsårstabletter.

GOD MORGON

Tack så hemskt mycket, alla ni som ringde in tips. Nu har jag äntligen hittat fjärkontrollen och har tagit tillbaka mitt liv. Heja.

I och för sig har ingen ringt med tips och det var inte jag som hittade fjärkontrollen utan det var, såklart, mamma. Trots att jag letat där tre gånger före henne. Och njae, jag har nog inte tagit tillbaka mitt liv. Jag for med osanning. F'låt.

HEJA JENNYS HUS

Kvällen spenderades förresten i potatismetropolen Alingsås, dit Jenny har flyttat. Hennes hus var förbaskat fint och jag skulle faktiskt inte alls ha något emot att bo i det området. Jag tycker om att åka tåg med, så inga bekymmer liksom.
Att räkna upp alla som var där är lite för jobbigt men trevligt var det i alla fall. Ingen nämnd, ingen glömd.
Efterfestartad stämning överlag, men det är en annan företeelse jag tycker om.

Nu ger jag upp letandet efter min försvunna fjärrkontroll, vilket förresten är ett otroligt fult ord, och det blir bingen för min del.

Vilket katastrofalt inlägg det här blev rent språk- och berättarmässigt. Men vafan. En dal har väl inte fällt några träd som försöker nå stjärnorna?

SPÅRLÖST

Jag börjar bli något trött på min lilla fjärkontroll som styr vilka kontakter i rummet som skall vara påslagna. Den har varit borta sedan lunchtid i dag. Med följd att jag inte kan släcka ned mitt skrivbord och inte sätta på teven. Jag har seriösa problem. Vad ska jag nu göra med mitt ohälsosamma tevetittande?

Någon som sett en liten grå pryl med några knappar på?
Give me a call.
Jag finns på Eniro, Hitta och överallt på Internet.

SÖMNLÖS I OSAKA

Ännu en sömnlös natt. Det känns som om det behövs fyrtio timmar för att jag ens skall bli en gnutta trött. Nu har jag någonting att roa mig med under småtimmarna i alla fall. Förutom att räkna minutrarna tills tidningen kommer. Vilken den precis i detta nu gjorde.
VM i friidrott och har börjat och jag kan inte låta bli att fastna och bli oerhört fascinerad. Det blir nervöst så fort det minsta lilla utav svenskintresse finns, och en annan blir mer patriotisk än under fotbolls-VM, men det är någonting speciellt med individuell idrott. Ett snedsteg och man är borta.
Riskerna ger det lite mer spännande än lagidrotterna.

Heja, framförallt, Carolina Klüft ikväll. I natt. I morgon. Nu. Strax. Förut. Hela tiden.
Jag blir förvirrad av småväxta japaner!

JAG VILL

Jag kan inte sova och hur jag än vrider och vänder på tankarna återkommer samma film som spelas om och om igen i huvudet på mig. Det är rätt längesedan nu. Men känslorna och smärtan finns kvar i huvudet.

Jag måste skriva av mig.

3 maj 2003
Det regnar på bilrutan när vi åker ut mot havet. Mot färjan som skall ta oss till Öckerö. Fyra fjorton-femtonåriga killar sitter i bilen. Pappa kör. Hur det hade gått i upptakten av serien minns jag inte riktigt. Men jag har för mig att det ändå var muntra miner inför dagens match. Speciellt muntra för mig, då jag hade nya fotbollsskor. En träning hade de fått sig innan dagens match. När vi kör på färjan är det uppehåll. Det ser till och med ut som om det klarnar upp över Öckerö och Prästängen. Så heter idrottsplatsen. Ett namn jag för evigt kommer rysa inför.

Det är mycket bilar på färjan och vi får inte tillåtelse att kliva ur, till vår stora förtret. Till slut ger pappa med sig, men jag stannar kvar och känner på väskan som ligger på golvet. Skorna väntar på att få känna på gräset, de vitmålade linjerna och lädret.

Vi kommer fram till Prästängen och vi ungdomar kliver ur och blir uppmanade av vår tränare att gå ut och känna på gräset. Solen skiner starkt nu, men gräset är vått av det ihärdiga regnandet som gäckat göteborgarna under natten. Klockan är strax före halv tolv. Anledningen till att vår tränare ville ha ut oss var mental förberedelse. Något han ofta talade varmt om. Prick halv tolv fick vi gå in i vårt omklädningsrum. Då hänger våra nya matchtröjor (vi hade haft dem i fem tidigare matcher – alltså fortfarande rätt fräscha) med numren riktade mot oss. Det kändes som att komma in i ett proffsomklädningsrum och jag minns de djupa suckarna från vissa. Jag ställde min väska vid tröjan med numret som blivit mitt nya ordinarie – 4. Lägger upp skorna och börjar byta om. Tejpar benskydd och strumpor och fixar till håret. Fötterna sitter perfekt i skorna och den svarta matchtröjan hänger lagom kaxigt lite innanför, men mest utanför. Tillräckligt mycket innanför för att domaren kommer godkänna utstyrseln innan match, så att man senare kan dra ut tröjan helt. På med överdragsjackan och gå ut på planen. Norra Skärgården, som vi skall möta, står i grönvita ställ och ser nästan avundsjukt på oss när vi går ut. Somliga har inga överdragskläder i mitt lag och matchställen får extra blickar.

Jag känner mig som en kung när jag känner på en av bollarna och passar den vidare. Perfekt grepp och härlig känsla i skorna. Solen steker vidare.

Uppvärmningen är ovanligt disciplinerad för att vara oss, och skotten från min sida under övningarna sitter i krysset gång på gång. Det här är vår dag tänker jag när domaren påkallar uppmärksamhet från oss.

Tränaren ger mig en sista uppgift – att göra insparkarna istället för vår målvakt som inte har tillräckligt med styrka för att få upp bollen till mittplan. Jag tvekar på det också och ger uppgiften till en av våra andra backar som har bättre skottstyrka än jag. Jag spelar som vanligt numer, libero. Hannes till höger. Patrik i mitten, strax framför mig och Emil A på vänsterkanten.

Avspark klockan tolv. Gräset är halt, men inga vattenpölar syns till på vår sida av planhalvan. Vi har solen snett framifrån. Vinden: knappt märkbar.

Vi får genast problem med deras långa och snabba anfallare men jag och Patrik håller koll på dem. Efter fem minuter har de redan skjutit utanför två gånger och haft ett inspel som jag sparkat hål i luften på. Bollen tog extra fart i det närmast friktionslösa gräset. Inga mål dock. Patrik får sig en smäll och tvingas byta. In kommer Fatih, minns inte riktigt men det är högst troligt. Han sköter sig bra men jag får lite mer att göra. Nio minuter har gått av matchen och vi går på knäna. Det kommer spricka vilken sekund som helst. Norra Skärgården anfaller på vänsterkanten men Hannes stoppar upp anfallet. Motspelaren slår bollen in i plan där jag kliver upp för att bryta. Jag kommer snett fram till bollen och sätter ned mitt högra ben som stödjeben rakt mot bollen samtidigt som höften rör sig mot motståndarmålet för att skicka fram vänsterbenet som skall träffa bollen. Det bränner till i högerknäet.

Ett ljudligt knak-klonk-krasch hörs från knäet i ögonblicket jag träffar bollen med vänsterfoten och jag skriker av smärta och rädsla då jag känner att knäskålen är på väg åt ett annat håll än resten av benet. Jag faller till marken och ett klonk-knak-ljud hörs igen och knäskålen sitter på sin rätta plats igen men smärtan är obeskrivlig. Bollen har rört sig någon meter framåt och en motståndare kan få tag i den. Jag fortsätter skrika med ansiktet ned i gräset och motståndarna spelar ut bollen rätt snabbt. Liggandes på marken håller jag hårt, hårt om högerknäet och vrider mig av smärta. Domaren kommer fram till mig samtidigt som han vinkar in vår sjukvårdare tillika assisterande tränare. Han och Malik, för dagen lagkapten, hjälper mig av planen. Jag kan inte stå på benet inte heller böja. En förälder säger att det antagligen har låst sig och tycker att vi skall vänta en stund med att skicka mig till sjukhuset.

Min pappa har agerat linjeman på andra sidan planen och kommer över i halvlek. Då halvligger jag på avbytarbänken med en ispåse på benet i högläge. Svär, detta är antagligen första gången min pappa hör sådana svordomar från min mun, gråter och skriker över hur ont det gör. Vi beslutar att åka in till sjukhuset och jag blir buren till bilen. Nyfikna okända ögon glor på mig och jag hatar dem för det.

Efter en dryg halvtimmes gråtande har jag sansat mig och fått knäet bandagerat. Strax efter att jag gick av planen gjorde Norra Skärgården 1-0. I halvlek stod det 5-1 till dem. Jag tog ofrivilligt på mig skulden. En avbytare kvar.

Efter ett par timmar på Drottning Silvias Barnsjukhus får jag en första diagnos. Urledvridning av knäskålen med eventuell fraktur på densamma. Benbiten kan ha hamnat innanför och mitt fall skall undersökas vidare två dagar senare, på måndagsronden. Risken för att en titthålsoperation bedöms som 80 %. Jag blir nästan glad över det. Att det faktiskt är något lite allvarligare som hänt. Jag får en ortos fastspänd runt benet istället för gips, för att jag inte skall kunna böja det i onödan.

På måndag förmiddag ringer de från sjukhuset och läkarna har konstaterat att det ligger en pytteliten benbit som brutits av från knäskålen, innanför denna. Måste tas ut innan den växer fast och i så fall aldrig skulle kunna böja på benet igen.

Operation på torsdag säger dem, kom in klockan åtta så opereras du någon gång under dagen.

Käka värktabletter och försök gå till skolan så länge.

Sagt och gjort.

Operationen blev nästan ett misslyckande men till slut fick man tag på den nu en gånger en centimeter stora ben/broskbiten som börjat växa till sig. Jag får åka hem tre-fyra timmar efter operationen och kan nu böja på benet igen, men det blir kryckor i tre veckor.

Knäet som tidigare var stort som en handboll ser nu betydligt normalare ut med tre jack efter skalpellens vassa egg.

Om ett par månader skall jag återigen vara ute på fotbollsplanen och leka livet ur mig.
Bara för att kunna få skada mig igen. Och igen. Och igen. Och igen.

Det finns inte ord för hur mycket jag saknar att spela i lag. Varenda minut av fotboll på gymnastiken har varit ljuvliga. Nu när jag inte längre riskerar att råka ut för denna envetna skada på knäet finns knappt möjligheten längre. Det är för sent att börja spela på riktigt, och jag är inte spekulant på att bryta benen i korpen. Sedan känner jag knappt några som vill och kan spela fotboll så ofta som jag vill. Det spritter i benen konstant och fotboll på teve hjälper inte längre. Det gör bara längtan starkare.

Jag känner att det kommer bli jobbigt de närmsta tio femton åren. När spelarna faktiskt är lika gamla som jag. Det hade kunnat vara jag där ute. Hade kunnat. Jag. Där.

Jag vill så gärna.

NU BÖRJAR CSI

Med inbetalad kåravgift är jag praktiskt taget universitetsstuderande på riktigt numer. Saknas bara flytten nu. Det är sjukt spännande. Bara att försöka hitta rätt bussresa från Heathrow till Brighton är sanslöst kraftuttömmande.

Och nu har jag verkligen kommit fram till att Sigrid känner mig lite för bra. Hur fasen ska det då bli efter England; Hon känner mig bättre än jag själv?
Fast jag tycker om att hon känner mig så bra. Kan kanske utnyttjas.

Nu är det CSI. Det vill säga läggdags.

TRÖTTER

Jag är oerhört trött.
Skulle kunna somna här och nu.
Men icke. Jag måste in till stan och betala in kåravgiften. Det är verkligen jättemycket man måste göra inför universitetet.
Nåväl. Sigrid har fått en värdfamilj. Jag får nog en snart också. Förhoppningsvis.

KOMPISOIDIPUS

Jag brukar inte döma människor förrän jag träffat dem, och knappt ens då. Men... Äckel!

FÖRBANNELSE

För övrigt är det oerhört trivsamt att komma till tandläkarmottagningen, säga sitt namn i kassan och höra att någon tid har vi inte till dig. Du skulle ha haft det, men den är avbokad och orsaken är okänd. Märk väl ironin i den första meningen.

Jag förlorade minst tre timmar av sömn. Troligen fem. Curse you, tandvården. Eller nej, förbannelsen får inte börja verka förrän efter den 30:e så att ingenting händer då jag ska dit igen.

Men man tycker ju onekligen att det vore snällt av dem att tala om för mig att jag inte skall komma?

SÖMNPROBLEM

En annan börjar bli riktigt irriterad på att en annan inte kan somna i tid på kvällarna. Varför kommer inte sömnen när man vill?

Jag har i dag gjort detta:
- ringt till min sjukgymnast, Astrid, som vägrar lyfta på telefonen. Gör ett nytt försök i morgon.
- pappa hittade den försvunna R-tangenten efter en liten tids letande. Det som höll hans hopp vid liv var hans skämt: "När jag tappade tangenten måste den i alla fall fallit i tangentens riktning!". Jag dåligförklarade honom.
- vi åkte till Inet och fixade R-tangenten eftersom det hade visat sig att en av fjäderfunktionsplastbitarna (jag älskar det svenska språket ibland) hade gått sönder. Nu funktionerar tangenten igen och jag känner mig inte längre som en skitnödig skåning. Dessutom införskaffades ett nytt tangentbord till den stationära datorn som återigen är i bruk.
- pappa och jag fortsatte till Bilia för att lukta på klädslar och känna på inredningar. Pappa och mamma har bestämt sig för en "Passion Red" V50 med fula fälgar. Jag fick endast ha en liten åsikt om klädseln. Som blir grå. Men man är ju lite kär i bilen vi har nu. Har haft den i över två år nu, tidigare ligger rekordet på ett och ett halvt ungefär. Det är rätt lyxigt att ha tjänstebil och byta så fort Volvo (eller numer Ford) säger till.
- efter det. Har jag inte gjort någonting nyttigt - och det känns fint.

I morgon är det tandhygienist - jag är stamkund snart - tjugo över nio. Därför behöver jag sova snarast, men det är svårt med mängder av energi. Dessutom skall jag ordna till Minajs hemsida och klämma in en löprunda. Swoosh som man säger i Nike-land.
Kvällen är vigd åt Sverige - USA i fotboll. Men jag orkar inte masa mig till betongbunkern om det inte är GAIS som spelar. Vilket gör att jag latar med mig framför teven och TV3. Matchen? Jag tippar 3-1 till Sverige. Zlatan floppar och Elmander gör sprakande succé (igen) tillsammans med Kennedy.

Jag känner en enorm längtan till matchen. Jag blir exalterad så fort jag får höra om direktsända fotbollsmatcher på teve. Så länge det finns det minsta av intresse. U17-mästerskapen som pågår på Eurosport är inte i den genren.
Längtan finns också till joggingturen. Bara att logga in på nike-ipod-sidan och se ens resultat uppdateras utan ens ha lyft ett finger, förutom att plugga in ipoden, gör mig vild. Jag måste springa. Jag vill springa. Nu. Men jag ska sova.
Gah.
Förut.
Nu.
Snart.
Nu.
Jag håller på att bli schizofren.
Nu.
Nej.
Jo.
Nej.
Nu.

God natt.
God natt.

PIGG

Jag har mycket svårt att tro någon om någon säger att någon har varit piggare än jag vid den här tiden på dygnet.

NileCity 105,6 får vara min vän. Klassiker.
"Du är alltså kåtast i Kungsängen..?"

Man borde använda deras repliker i vanliga livet. Det vore oerhört roligt. Ska nog börja med det.
"Du är alltså kåtast på Hisingen..?"

NEW SHOES

Var ute och köpte skor i dag. Det blev en Vansliknande historia från Adidas. Ett par svarta Superstar fast Vansmodell.
Och precis bredvid står ett paket med iPod/Nike+ grejor. Trehundra spänn. Jag måste ha någonting som pushar på min träning. Jag slår till.

Jag var ute och sprang med det, och ja. Även om det är lite fånigt, så känner jag verkligen att hon, rösten som berättar hur länge - hur långt - hur snabbt jag sprungit, hjälper mig ordentligt i löpningen. Kommer jag i form nu har jag mycket att tacka Nike och Apple för. Fast knäet svullnade upp något nu. Känns så där. Men nåväl. Positiva tankar!

Bio i kväll. Oceans 13.
Id är dessutom värdelöst. Ska man sitta i en timma och bara titta på personerna? Nej. Det fungerar inte Kanal 5.

FRIVILLIGT

Svara gärna på min lilla enkät här till höger.
Är ni snälla.

JAG HAR EN TILL GUD - LOKE

Vaknade upp i dag och var fantastiskt glad. Varför vet jag inte. Jag måste haft bra drömmar. Kanske var det känslan av viktighet när pappa väckte mig för att skriva på ett papper jag glömt signera. Det fick mig att känna mig direktöraktig.

Träffade Fredrik för första gången på en månad. Mycket trevligt må jag säga när vi satt och svor över alla idoldyrkande flickor. Kanske var vi avundsjuka på den där typen som tydligen heter Danny, eftersom alltför många trettonåringar hade hans namn skrivet i pannan som skulle han lida av demens och glömma bort sitt eget namn där han står och kråmar sig för de små liven.
Nu verkar jag bara bitter. Det är fel. Jag är fortfarande glad.

Efter att ha tre-klapp-på-ryggen-kramat (tre klapp = I'm Not Gay enl. Fab 5) Fredrik hej då, när han hoppade på sin lumpenbuss, stegade och åkte jag mig fram till Järntorget för att träffa Lena, Michaela, Pontus och TC och senare också Felicia. Café Hängmattan bjöd oss på visafton, gratis plockmatsbuffé och billig öl. Visaftonen höll min nyfunna kärlek Loke i. TC hävdade att jag skulle älska det - det gjorde jag också. Vilken oerhört skön kille. Honom vill jag ha mer av. Ge mig.

HAN KAN HA RÄTT

Jag har inte läst allas krönikor efter Valencia - Elfsborg, men jag har läst Simon Banks och den var riktigt bra. Så Svensson har antagligen fog för sin kritik.

VI ÄR INTE IFK

Har precis avverkat den utmärkta huliganfilmen The Football Factory. Det enda som irriterar är att filmens huvudrollsinnehavare också finns med i Mean Machine. Men där är han mesige lille tönten. Något gick snett.

Svischar efter det förbi GP's nätupplaga. IFK's huliganer har slagit till igen. Jävla idioter.

Ja, jag vet - det kan ses som dubbla budskap. Men filmen och artikeln skildrar två helt olika typer av huliganism. IFK's är enbart feg och mer usel än den organiserade firmhuliganismen.
Att bryta mot reglerna är lågt och det är inte första gången. Minns hoppborgen i "Änglaland". Minns Dubliners. Den här gången Gamle Port. Dåligt.
Jag ska personligen föreslå en förändring av komparationen av adjektivet dålig.
Dålig - Sämre - Blåvitt.

Skattefiffel
Gråt i rätten
Slåss i hoppborg
Vi är inte IFK
Vi är grönsvart, vi är mycket bättre
Vi är grönsvart, vi är bäst i stan

NAVID ÄR SNYGGARE ÄN NÅGONSIN

Navid hade inga problem att få med sig publiken. Ja, det vill säga alla utom en. Stupfull med konstiga stödjebandage kring kroppen stod han och gormade.

Navid: "Vi har haft det lite tufft ett tag. Då och då, bandet och jag."
Stupfulle mannen: "AAH! DET kan jag förstå"

Som tur är har Navid humor och skrattar gott åt honom och tackar för förståelsen.

Navid igen lite senare. "Det är 50 % punk. 50 % rebeller och 10 % mannen där borta."

Han var snyggare än någonsin och jag blev ursinnigt förbannad på min kamera som valde att lägga av mitt i tredje låten. Men min ilska omvandlades snabbt till energi som sprutades ut i benen som gungade i gång till baktakt. De dansade ännu mer och till slut fanns inte ens någon ilska över den bedrövliga förlusten för GAIS tidigare i dag.

Göteborg var idylliskt i dag. Skön sommarvärme och vänliga ansikten. Till och med fyllot på bussen som hade med sig sin cykel och gitarr med sig in, var vänlig i ansiktsuttrycket.
Nu ska jag titta till vad jag ändå fick ur kameran. Som nu för övrigt fungerar efter att ha gjort en reset.

NI GÅR MISTE OM NÅGOT

Inga kommentarer om vad klockan är, tack.
Men jag kan inte sova och allt är på grund av att jag vill tillfredsställa er med ett kåseri jag skrev för ett tag sedan. I vintras någon gång. Filen verkar ha sprungit bort och jag kan inte hitta papperskopian någonstans. Det enda jag åstadkommit i mitt sökande är en stor oreda i mitt redan stökiga rum. Grattis, Micke.

Jag ska försöka sova nu.
Åker till Ullared med föräldrarna halv sju. Vi ska förutom handla, testa hur det är att lasta in varor i en Volvo V50. Får vi plats? Det är den största frågan.
Vi är inte speciellt sugna på en sådan utan vill fortsätta med V70, men regeringen tycker att det ska vara dyrt att ha tjänstebil så vad gör man? Det regeringen säger blir helt enkelt folkets lag. Logiskt, eh? Jag är trött. Kvalitén blir som den blir.

Nu ska jag gråta mig själv till sömns över en borttappad klassiker.

FUCK NO

I kväll är en av de där udda kvällarna. Då man faktiskt vill vara helt själv. Bara mysa i sängen för sig själv. Det var i alla fall längesen jag hade den känslan - av att jag faktiskt vill vara själv.

Soheil hade en idé om att vi skulle gå loss ordentligt på allt vad lammkött heter i kväll, men jag avblåste och jag önskar honom väl på egen hand.

Lou Reeds röst talar till mig. Take a walk on the wild side. Fuck no, svarar jag och byter låt.

Jag påminns av min mor att jag måste köpa nya skor. Jag vill inte. Jag har levt i mina Vans konstant sedan jag köpte dem och det här är tredje sommaren de genomlider. Visst, de är lite naggade i sömmarna men de är de absolut skönaste skorna mina fötter någonsin bosatt sig i.
Det påminner jag mamma om varje gång hon klagar. När jag köpte dem kunde hon inte förstå att jag lade ut 500 kronor på ett par sådana tygskor. Nu har hon insett att det var värt vartenda öre eftersom jag använt dem året om.
Men nu skall jag alltså skos om. Vad det blir vet jag inte riktigt. Converse eller några Pumasneakers. Puma är äckligt snygga.

Kvällen lider mot natt och det är då de tunga tankarna sätter till. När mörkret lagt sig och lugnet infinner sig. Snart så.

OTYMPLIG BLOGG

Ett vindstört regn faller mot mitt fönsterbleck.
Kan inte bestämma mig för om det är rogivande. Jag undrar om det blåser på månen. Hos vår vän Ted. Jag undrar vilken måne som blev hans egen. Jag ska också ha en måne alldeles för mig själv. Där kan jag titta på när människorna fyrahundra år från nu steks likt myror steks av sadistiska åttaåringar.
Datorn värmer mitt skrev och sitter jag så här för ofta kommer jag antagligen eliminera min mors chanser att bli farmor. Då slipper i och för sig mina eventuella ättlingar uppleva känslan av att stekas. Note to self: Skaffa ett sängbord. Helst stort och otympligt.

Otympligt. Jag tycker om det ordet. Men det finns inget ord, tympligt, för svenskan att stoltsera med? Ingenting har någonsin varit tympligt. Ingenting någonsin.

Regnet dränks i trumpeter från skrala högtalare utan bas.
Svenska kärlekstexter blir så ofta krystade, men det finns några som kan. Det är rösten som gör det. Per Gessle kan inte sjunga om kärlek. Uggla är en annan som man inte känner något extra av. Kärlek i sång skall sjungas med vemod på svenska. Då blir det äkta på ett helt annat vis. Håkan kan, Lasse Lindh kan också. Geez.

Sängen är så skön att jag aldrig vill lämna den. Lämna förpliktelser och ansvar. Jag såg vuxenlivet i vitögat för ett par dagar sedan. En värld fylld av krav. En gigantisk vägg som skulle fyllas med ett liv i form av en al fresco-tavla. Skynda skynda, innan ytan torkar. Innan tiden tar slut. Innan vi försvinner. Jag sprang och gömde mig, och slösade bort tid. Jag tog upp penseln och kämpade med färgerna. Skapade något, släppte färgpaletten och drog ned baskern för ansiktet och somnade med huvudet mot chiffonjen. Om jag haft någon, eller för all del - ägt en basker.

När jag trodde att de kroppsliga krämporna var över, återuppstod de med precis den motsatta känslan av glädje man får när någonting borttappat eller försenat dyker upp. Glasögon eller mens. Välj själv - det är oftast samma sköna känsla. Tänk er då den känsla som dyker upp om något inte dyker upp som det borde. Allt för ofta - ångest.

Det börjar bli tröttsamt med det eviga leendet. Att inte kunna skrika ut något stort. Slita ut halsen och tänja på gränserna. När man tänjt på gränserna måste man tänja lite till, för när man gjort något blir det inte samma effekt andra gången. Att göra första gången speciell är svårt, och det går inte att bli bra på det.
Första gången är första gången. Sedan finns det inte mer. Damn.

För övrigt: Varför hjälper ni mig inte med att få ihop en godkänd iPod-playlist?
Jag ropar, ropar efter hjälp från er - veckans 200 unika.

RADIO GA-GA

Lyssna på Bella. Hon har något mycket viktigt att säga.

JAG KAN INTE SÄGA RRR.

Jag ska skjuta den jäveln som konstruerade tangentbordet.
SKIT R-TANGENT.

Jag känner mig som en skitnödig skåning.

MER FJÄRILAR

Fjärilarna som befann sig i magen för en liten stund sedan, lade mängder av ägg som blev larver som blivit puppor och kokonger som blivit ännu fler fjärilar. Jag tror jag ska spruta DDT i magen. Det är nog enda sättet.
Förutom att faktiskt traska bort till tandläkaren och bli bedövad och fixa till tänderna. Men det är väl för mycket begärt?

Säg mig, är det för mycket begärt av min r-tangent att börja fungera normalt igen?

NOT INTERESTED, BYE!

Eeh. Okej. Mannen som svarade hade ingen aning om vad jag pratade om. Och jag kan omöjligen ha slagit fel nummer, eftersom jag kontrollerade det fem gånger.
Så, ja. Nu blir det väl värdfamilj i två veckor.
Lika bra det kanske.

- "Yeah well, none of my business - not interested. Bye!"
- "eh..."
*click*

ÖVERBELASTNING

Hela jag håller på att krevera. Överbelastning av fjärilar i magen. Femtio miljoner olika ordkombinationer som susar genom huvudet samtidigt. Det kommer att bli kortslutning.
Det är ju inte hur jäkla lätt som helst att prata med en engelsk fastighetsskötare över telefon?
Snälla, hjälp!

Uppdatering om hur det gick kommer senare, om jag överlever.

ROOOOOONEY

Och det här är unbelievable.


Jag var säker på att det var trickfilmat, tills jag såg det här. Och det är här FUCKING unbelievable.


Fast den här är snyggast.

EN KVÄLL PÅ FLAME

Tog farväl av min gaissyster Elin i kväll. Hon flyttar till Hultsfred för att skapa kommande års festivaler och får lära sig allt inom mediateknik och event management. Jag vill också läsa kurser med tuffa namn.

Nåväl. Jag, Anton, Jenny, Sigrid och Simon och en mängd fler människor var med och sade hej då. Det var mysigt och alldeles lagom på Flame, vid Chapmans Torg - som för övrigt är det coolaste namnet i Göteborg, det ligger så skönt mellan tungan och gommen.

Elin såg till att jag inte skulle behöva glömma henne på ett par dagar och gav mig ett rejält sugmärke på halsen. Jag undrar om hon kommer komma ihåg det i morgon.
Det var i alla fall ett mysigt tecken på lite kärlek.
Och ja, jag lovar att hälsa på i Hultsfred. Finns säkert massor av trevligt folk i det där trakterna. Blink.

HOLLYWOOD HERE I COME

Två hål. Ett i vardera visdomstand.
Onödiga tänder, men tandläkarna tyckte det var bättre att laga dem än att dra ut dom. Bara så att jag kan få nya hål va? Nej, sluta med cynism. Det är dåligt. En bieffekt av bitterhet, och bitter är jag väl inte längre?

Och så lovade hon mig ett hollywoodleende. Mina framtänder är nämligen lite ojämna i kanterna så nu skall det slipas till och jag skall äntligen få den där raka fina kanten som tungan enkelt glider över. Eller under. Beror på hur man ser det.


Ny tandläkartid i morgon. En timma senare än i dag. Happ.

MÅSTE JAG VERKLIGEN

Usch. Jag måste gå till tandläkaren i dag. Blev i och för sig riktigt glad av deras sms-kom-ihåg-meddelande, framtiden är snart här, och jag såg fram emot det hela. Nu gör jag inte det så mycket längre. Jag borstade lite hårt i min iver att ha rena och fina tänder och nu blöder mitt tandkött konstant. Inte så bra. Plus att jag har en feeling om att jag kommer att ha ett eller två eller tre hål den här gången. Den känslan hade jag förra gången också, men tandläkaren konstaterade annat.

Som sagt. Tandläkaren. Behöver jag säga att det regnar och blåser?

KOM IGEN OM ETT PAR ÅR

Det största felet Elfsborg gör i dagens match är att man försöker spela med samma finlir i anfallet som man gör i Allsvenskan. Det fungerar inte mot snabba, tekniska spanjorer. I Allsvenskan klarar man sig med två tillslag. I Europas största ligor måste man spela på one-touch.

Anders Svensson duger fortfarande inte i internationell fotboll, precis som jag länge, länge har hävdat och jag tror att han levt på sitt hyfsade skott lite för länge. Frisparken mot Argentina är fem år sedan. Och då är Anders Svensson den som står emot internationellt motstånd bäst i laget. Det säger väl rätt mycket.
Men det var definitivt inget fiasko, bara ett styrkebesked från ett lag i det övre skiktet av Europa.

Kul att Johan Wiland gjorde många fina räddningar, kanske kan han få ett internationellt genombrott efter i dag och framförallt efter vidare Uefacupspel. Många miljoner till Elfsborg och det tar hårt i hjärtat när jag säger att det bästa för svensk fotboll är att Elfsborg vinner Allsvenskan 2007, 2008 och 2009. Då börjar vi tala om chanser till vidare spel i Champions League. Då har självklart GAIS kommit tvåa alla tre åren och tjänat många miljoner på sensationella vinster i Uefacupen.
Nåja, drömma går ju.

INGEN SKRÄLL I KVÄLL

Okej. Nog för att man har förhoppningar inför dagens match.
Elfsborg skulle kunna skrälla, och är nog också det lag som är närmast en skräll på pappret utav de svenska lagen.
Men oj, så mycket det krävs av dem i kväll.
Alldeles för mycket.
Jag vill inte se några fiaskorubriker i morgondagens tidningar ifall det blir en förlust med 4-0. Det finns ingen anledning till att se det som ett fiasko, med tanke på att spanska La Liga-lag åker på stordäng flera gånger om på Mestalla varje säsong.
Och de har mycket större resurser än Elfsborg.

Helsingborg gjorde det fantastiskt då man slog ut Inter för snart tio år sedan. 1-0 och Sven Andersson räddade Recobas straff i slutminuterna på San Siro, jag minns det faktiskt rätt tydligt. Det var ren glädje i mitt blågula hjärta.
Det kanske är dags för en skräll igen? Men tyvärr Elfsborg, det känns inte så.

BARA BEN PÅ GLENN HYSÉN

Okej. Glenn Hysén är i blåsväder. Aftonbladet koncentrerade sig på hans vrål om att hans son Tobias Hysén är klar för IFK Göteborg. GT/Expressen går på en än mer löjlig historia om hur etiskt rätt det är av honom att stå i IFK-klacken och hylla sin favoritklubb. Och man spinner vidare på hur klokt det är av Viasat att ha honom som expertkommentator vid fotbollsmatcher.

Men hallå? är ni helt avskärmade från den riktiga världen där på GT-redaktionen? Naturligtvis inte, och era sportjournalister känner med största sannolikhet till att Glenn är oerhört starkt förknippad med IFK Göteborg och Liverpool.
Och vilken fotbollsexpert har inte speciella sympatier för ett lag? För mig måste en expert kunna känna passionen för ett lag för att förstå spelets regler och allt kring fotboll.
Jag blir bara så irriterad på löjliga journalister som blåser upp saker och ting som är helt naturliga. Inte för att strypningarna i går är särskilt naturligt, men det är ingen löjlig grej heller.

Jag är säker på att Glenn sköter sig i kväll under Valencia - Elfsborg. Inte för att brukar vara särskilt klockren i sina analyser, men en normal insats för att vara Mr. Hysén. Kanske ligger mina underliggande aggressioner på Glenns misslyckade sejour i GAIS på nittiotalet. Under skumma omständigheter fick han oerhört hög lön och ett hus och var uppenbarligen en bidragande faktor till GAIS katastrofala ekonomi på slutet av nittiotalet. Men det är en helt annan femma.

Det är fortfarande GT's journalister jag gnäller på. Inte Glenn, han får uttrycka kärlek hur han vill.

NJUTNING TILL MAX

Den tillfredsställelse man får efter en riktigt svettig löprunda är svår att jämföra med något annat. I så fall är det väl sexnjutningen, men frågan är om inte den löpningen slår det med. Den njutningen sitter i längre. Man kan gå runt och vara lite stolt. Gå mer rakryggad.

Solen steker genom t-shirten och fötterna bränner till i varje löpsteg. Svetten rinner längs armarna och höfterna får arbeta ordentligt för att föra benen framåt. Härligt.

Och knäet känns helt okej, trots de kraftiga knaken och knäppningarna.

Navid - dagens längtan.

Jag skriver om allt
för att veta att jag finns

Längtan efter kramar och mys finns också. Ge mig.

LYRIKEN!

I och med deras drivande med sig själva är det helt okej att skratta. Texterna är underbara och smarta. Stor humor.

KULTURKALAS

Jag har Navid i mina öron. Han pillar på och retar mina trumhinnor till njutningens största möjliga topp. Det är snart dags igen. På lördag kväll klockan sju smäller det på Lilla Bommens scen. Kulturkalas och det är Dags För Slagsmål! igen.

Kom och dansa med mig nu!

GAMLA UPPTÅG - NYA NYHETER

Nu har Aftonbladet svenskarnas stryplekar på förstasidorna. Ungdomar som lägger upp sina strypleksfilmer på Youtube.
Det var en rätt underhållande lek i åttan, nian för mig med. Jag blev själv aldrig strypt, så vitt jag minns, och jag ströp heller aldrig någon. Det var tillräckligt läskigt att titta på.

Som tur var, hade vi ingen tillgång till Youtube på den tiden. Knappt kameramobiler. Jag och mina vänner börjar bli gamla.
Men vad jag menar egentligen, har jag glömt bort. Men jag tror att det gick ut på att det antagligen är något som har funnits rätt länge, jag menar att strypa varandra gjorde man på stenåldern? Och nu när Aftonbladet blåser upp det hela verkar det som om det är något helt nytt och att ungdomarna i dag är fruktansvärda illbattingar, när journalisterna själva kanske gjorde liknande saker för att få kickar under det glada sjuttio och det bruna åttiotalet. Nåväl. Jag ska inte gräva i det, men jag tycker det är roligt när saker och ting blåses upp som om det vore första gången det händer.
Fast, jag försvarar naturligtvis inte de strypande ungdomarna!

Och så ville jag kommentera det med att jag börjar bli för gammal. Då man kan säga, "Nej, men det fanns inte på min tid.". Lyckan är kluven.

SUCKERS

Nyduschad står jag här och bloggar. Undrar fortfarande vilka alla ni 200 unika ip-adresser är.
Såg precis en gammal video med Christian Walz och om jag fick välja ett utseende, som i den Sims-värld vi inte lever i, skulle jag bocka för hans namn direkt. Men ja, det är endast om vi hade levt i den Sims-värld vi inte lever i. Jag kanske hade valt Anders "Moneybrother" Wendin.

Nu måste jag verkligen städa. Det är underligt hur ovillig man är till det så fort man inte får lön för mödan. Det är definitivt två helt olika saker att städa på jobbet och att städa hemma. Det konstaterade även våra lokalvårdare på mitt jobb. Så fort man gör det endast för eget, och eventuellt andras, välbefinnande är det inte någon prio. Det får gärna ligga lite saker här och var. Vi kallar det hemtrevligt, när det är hemma hos oss själva. Andra kallar det svinaktigt. Andra är lite mer lågmälda och håller sig tysta, men tänker samma sak.

Min iPods innehåll skall bytas ut. Eftersom nästan all min musik har försvunnit med den senaste formateringen ber jag er om värda tips. Endast seriösa svar tack. Längre listor kan ges på mail som finns att hitta på profilsidan.

Och för alla er killar/män som letar efter en ny rakmaskin. Köpte ni inte Philishave Cool Skin när El-Giganten hade den på halva-prisetrea säger jag bara: SUCKERS!. Bättre rakning har jag aldrig upplevt. Samma kommentar gav min pappa ifrån sig när han testade den. Rakning i duschen är skiten.

BORTBLÅST FÖRSVARSSPEL

Det annars så stabila försvarsspelet var som bortblåst utan Ekong och Hedinsson på mittfältet. När hela backlinjen blev passiv blev det hyperfarligt varje gång Henrik Larsson och Razak Omotoyossi anföll. Fantastiska anfallare, måste jag medge.

GAIS anfallsspel höll i alla fall Allsvensk klass, men avsluten blev alltid för tama.
Jag ser fram emot Elfsborgsmatchen då de förhoppningsvis tvingas koncentrera sig på Valencia och Champions League-äventyret.

Men sämst var nog absolut gaisklacken. Jag har aldrig hört maken på tystnad från så många. Pinsamt att bli utsjungna utav den helsingborgska klacken. Och inte ens avsaknaden av tak, för akustikens skull, är en giltig ursäkt.

Men eftersom jag inte hade någon bra känsla inför matchen är jag inte allt för nedslagen. Det enda som irriterar är att man har så förbannat svårt att sätta chanserna. Wanderson lovar mer inför framtiden.

I'VE GOT A BAD FEELING IN MY TUMMY

Inför dagens match mot Helsingborg har jag egentligen inga åsikter alls om hur det kommer att gå i matchen.
Ikpe Ekong och Eyo Hedinsson är avstängda. Joi Gudmundsson är skadad. Christos Christoforidis är inte allsvenskanfit än och det känns inte som att Vanderson kommer att få chansen från start i kväll heller. Även om jag hoppas på det.

Helsingborg dras också med mängder av skador och har inte övertygat det minsta. Sista chansen på Royal League-plats? Om det nu ens blir något av den turneringen. Det skulle vara oerhört skönt om GAIS kunde ta chansen och faktiskt haka på i toppen. Det känns overkligt att skriva det, men faktum är att det bara är 9 poäng till serieledningen, vilken man i och för sig inte är med och fightas om, men det säger rätt mycket om jämnheten i årets Allsvenska. Dåligt? Vet inte.

Rimligt resultat?

GAIS 0-2 Helsingborg.
Tyvärr. Det är känslan jag har inför i kväll i alla fall.

LÄTTPROSTITUTION

Utekväll igår. Började hemma hos TC med förfest med massa trevligt folk - ingen nämnd ingen glömd. Känn er generaliserade; på ett bra vis.
Vidare till PC och jag sålde mig för en drink. Inte helt fel, när man tänker tillbaka på hur det yttrade sig vidare under kvällen.

Jag brister ut i ett gapskratt när jag läser "Nya sexet på innekrogarna - Här köper jetsetmännen unga flickor med drinkar" på GT:s förstasida.
Nåja, det var inte jag som köpte drinken. Det var en tredje part så att säga. För att även en fjärde, femte och sjätte skulle bli nöjda. Komplicerat, ja. Man var tvungen att vara på det ena eller andra stället för att förstå det - vilket man knappt gjorde ändå. Förresten är jag nog inte någon jetsetman heller?


Underbar känsla

IMPONERANDE

Måste säga att IFK faktiskt gjorde det riktigt bra mot Kalmar. 5-0 på bortaplan är starkt vilket lag man än möter. Kalmar var rätt blekt, försökte och försökte men kunde inte knäcka IFK's försvar. Det snackades om SM-guld i Kalmar.
Nu snackas det i Göteborg.

Det blir inget guld i någon av städerna.

LIVET ÄR NÄSTAN EN FEST

Jag hittade en avdelning på Coop jag inte sett förut. Den med mängder av flasköl. Jag köpte tre Starbrno (Tjecker är bäst <3) och tre Budweiser (Bara för sakens skull.) och så nachochips och hot chunky salsa.
Kunde jag bara byta Kalmar - Blävitt mot West Ham - Man City vore jag världens lyckligaste man.

SUNKEFTERMIDDAG

Tyvärr har jag inte Canal+ och därför missar jag helgens stora spektakel. Världens bästa fotbollsliga startar upp igen. Engelska Premier League.

Jag får nöja mig med att sunka med öl och nachos framför Kalmar FF - IFK Göteborg eftersom den sänds på TV4. Som sagt. Öl och nachos. My place runt tre-fyra.

Det kanske händer saker senare på kvällen också.

WAY OUT WEST I MITT VARDAGSRUM

Jag hör en jävla massa konsertljud. Det tränger igenom mina vanligtvis relativt ljudisolerade väggar.
Det lät onekligen som Manu Chao nyss.
Men. Slottskogen ligger ju långt bort. Mängder av hus i vägen? Men vad kan det annars vara?
Tills vidare är det Way Out West som klampar in i mitt vardagsrum. Jag tycker om det. Men jag sov tyvärr när The Hives spelade. Jag är dålig.

MOROTSKAKESUCCÉ

Sista dagen på jobbet blev rätt lugn.
Var grymt okoncentrerad och gjorde lite fel här och där, och sånt där fjanteri. Men jag är i alla fall nöjd med att morotskakan blev succé.

Morotskaka, kaffe och Baileys blev sista fikat med gänget.

Nu har jag dock huvudvärk. Tryckande väder och sånt tycker inte min knopp om. Det blir en kexchoklad och cola samt alvedon och en timmas sömn nu. Då ska jag väl repa mig?

KAKMONSTER

Nu ska jag döda flugjäveln. Mest för att göra slut på dens lidande. Surrar som bara den och orkar knappt flyga längre. Att höra'n gnager mitt sinne också.

Nu ska jag göra morotskaka. Måste göra mina arbetskamrater glada. För sista gången.

JAG TROR

Jag tror att jag måste duscha.
Det stinker torkat svett.
Det stinker färskt svett.
Det stinker svett i kvadrat.
Jag tror att jag måste duscha.

LIVET ÄR NYCKFULLT (ÄLSKAD, SAKNAD)

Jag blev lite skärrad mitt i allt jobbande i dag. Precis som i går storstädade jag i köket, men fick till uppgift att skriva in en lång remiss.
En kille, tjugoett år som varit med om en trafikolycka och tvingats operera höften efter en svår fraktur. Jag fick skriva in hela operationsberättelsen och det fick mig att återigen inse hur lätt det är att livet förändras.
På bråkdelen av en sekund blev hans närmaste månader en enda lång rehabilitering. För somliga blir det värre. Somliga försvinner utan att ha fått uppleva allt som somliga borde ha fått upplevt.

Det skrämmer mig.

Åh, hur jag saknar dina händer mot min hud.
Saknar dina andetag tätt intill mina läppar.
Dina läppar mot min kind.
Det var en kort tid.
En underbar tid.
En kort tid.
Underbart.
Du är saknad.

VINDKNULLAD

Kvällen blev inte alls som jag tänkt mig.
Hade tänkt mig att jag skulle sitta hemma och mysa framför teven.
Pappa kom hem med en överraskning. En Volvo C70. Han fick ett infall i dag och skrev upp sig på att låna bil på jobbet. Det var ju så bra väder. Sagt och gjort. Jag blev våldtagen av vinden i baksätet men helvete vad skönt det var.

Vindknullad och nöjd efter en rejäl biltur runt om i västsverige fick jag även köra en liten bit med bilen. Automatväxlad och med många hästar under huven var det gôrskôj att riva i lite.
Gör jag gärna fler gånger.

UPPÅT FRAMÅT GAIS!

Okej. Det var ju svårt för Kusi-Asare att göra mål när han inte ens var med i truppen förstås. Men jag hade i alla fall rätt resultatmässigt sett.
Och det var tämligen rättvist.

Fredrik "Bring 'em on" Lundgren slog till efter en kvart ett fantastiskt inlägg signerat Nicklasson. Lundén får hjärnsläpp i andra halvlek och går in alldeles för hårt i tacklingen och straff döms korrekt till Djurgården. Daniel Sjölund gör, tyvärr, inget misstag.

Känns ändå skönt att ha 4-1 på Djurgården, poängmässigt sett även det här året. Och Gefle förlorade, vilket betyder att GAIS tog sig upp en placering den här omgången åtminstone. För även om Malmö och Helsingborg möts imorgon spelar det ingen roll hur den matchen slutar. Oavgjort eller malmövinst och det är di blåe som går förbi. Vinner Helsingborg är det Helsingborg som går förbi.

Nu ska jag glo på teve och slöa. Och sova.

TEMPERATUREN STIGER

En konstant huvudvärk av den tryckande värmen och timmar framför datorn på jobbet gjorde dagen något lite hårdare att leva igenom. Men med blicken fixerad mot Ullevi och kvällen kravlade jag mig igenom alla timmarna.

Kom hem och tittade på termometern; 27 grader varmt.
GAIS mot Djurgården. Som jag tidigare tippade tror jag på 1-1. Det vore typiskt. Kusi-Asare gör mål för Djurgården och Holmqvist trycker in en till trasslig fast situation.

Nej, nu bär det av. På återskrivande.

SÖMNLÖST

Jag kan inte sova.
Sitter och tittar på ett program från någon slags Backgammon-final.
Ja, backgammon. Det spel man inte förstår ett jota av och brukar finnas på varenda dator i stan.
Jag suckar och stänger av teven.

Sätter på den två sekunder senare, någon annan kanal kanske sänder något vettigt. Tveksamt, men jag är i desperat behov av underhållning. Aftonbladet TV 7 bjuder på den bästa underhållningen. Listat: 80-talets kvinnor.

Det är GAIS i morgon. En månads frustration skall få skrikas ut över en tarvligt dålig domare, snedsparkar och missade målchanser. Mot Djurgården och Expressens tipsexpert Eskil Någonting har tippat 1X. Gaisseger eller oavgjort alltså; Ja, varför inte? Jag håller tummarna för att min tämligen grå söndag förvandlas till en sprakande grönsvart måndag. Så här långt ser det fortfarande dystert ut. Jag tippar 1-1.

"Vilket liv vi lever.", säger du till mig.
"Jo."
"Är det allt du kan säga?"
"Jo." upprepar jag.
"Det ante mig att vi lever så här då.", konstaterar du.
Jag är tyst men jag tänker att jag håller med.

Snart händer det något. Det måste det. Nobody puts baby in the corner.
Inte mig heller.

SOM TITANIC

Alltså. Visserligen är David Beckhams flytt till USA det slutgiltiga postludiumet på hans fotbollskarriär, men det här är skrattretande. Skrattretande I tell you.

SUBSTITUT

I brist på fotboll får jag ta till basket.
Men faktiskt inte vilket basket som helst.
U-19 damlandslaget har lyckats ta sig till en högst sensationell VM-final.
SVT 24 arbetade hela natten med att få matchen direktsänd och man lyckades. Bra jobbat. För nu har jag något att göra i kväll, istället för att glo på repriseringar av dåliga sit coms på TV4 Komedi.

Heja Sverige.

SNEDA SÖNDAG

Alltså. I dag började som en vanlig söndag men urartade och blev till en enda lång snedtripp. Jag vill bara gå och sova för att vakna upp och få gå till jobbet i morgon. Men jag kan inte somna och i stället sitter jag framför datorn och svettas.
Och snart vankas det mat. Kyckling med någon slags kokosmjölksås. Vi har inte berättat för Irja att det är kokosmjölk i, ty gör vi det kommer hon inte att äta. Vi är elaka, men på ett hjälpsamt vis.

Framförallt är jag besviken på att det inte är direktsänd fotboll på någon av mina 41 kanaler. Det är ju fan söndag?!
Och jag kan inte hitta dvd:n med Landskrona - GAIS heller.
Jeg bliver så depremirt!

BADBOLLSTIFO

Inte lika morbid humor, men väl gôrskôj ändå. Jag ville vara där, men jag satt i en bil på väg från Östersund.

Halmstad BK - GAIS


Sjukt kul att se publikvärdarna som kastar tillbaka bollarna till klacken, bara för att få dem åter direkt.

HAN ÄR STOR

Jag har inte kommenterat Ingmar Bergmans bortgång ännu.
Han var och är en av de största filmskaparna inom den moderna filmen. Absolut den störste i svensk filmhistoria, som i och för sig inte är den mest konkurrenskraftiga.

Jag älskar den här scenen.

BLODAD TAND

Jag fick mig en blodad tand i dag. Allt är Sigrid och Wictorias fel. Lite Solles också.
Åkte till Sigrid ute i Skärhamn för första gången någonsin (jag är så jävla dålig..). En båttur med grillning tillsammans med ovanstående personer stod på programmet.
Underbart vackert väder vankades och så var det även när vi satte oss i Wictorias motorbåt. Men tji fick vi när vi skulle lägga till på någon holme. Molntäcket bäddade in oss och blåsten tilltog något, men vi fick det hyfsat vindstilla och varmt ändå.
God mat och mysigt sällskap.
Men så till min blodade tand. Wictoria lät mig köra båten lite grann. Jag vill också ha båt!
Jag körde bara i typ 22 knop, men ändå. Jag fick jättemycket mersmak. Och saltsmak.
Jag fick i alla fall Sigrid nedskvätt och i och med det var resan fulländad.

Och jag fick se stället där alla överkristna bor. Det såg fint ut, på håll.

ANTISKRIVARLUST

Alltså. Jag har inte så mycket att skriva.
Jag vill. Men får inte fram något vettigt.
Det är lite mycket att tänka på tror jag.
Skickade in papprena till CSN i dag. Lite sent, men skit samma.
Jobbet var extremt segt. Fredag och ingenting att göra.
Minigrillparty på lunchen dock som Chuck Kee ordnade till.
Han är så hurtig och cool. Jag vill bli som han. Jag vill bli allmänkunnig kines som pratar görgo' göteborgska.

Var tog all skrivarlust jag hade uppe i Östersund vägen? God afton.

HARNIFESTELLER?

Om gaissyster läser här någon gång ibland och kanske det här inlägget så ska hon veta att jag tillägnade det här inlägget till henne.
Grattis liksom. Stora flickan nu.

Och nu så vill jag sjunga
att sommaren är bra.
Säg, vore det att ljuga
när brännan ej jag har?

Jag borde verkligen sova nu.
God natt.

Timbaland feat The Hives - dagens frikort.

Förresten var det längesedan jag hade en Dagens låt.
Så jag bryter den illavarslande trenden.

Throw it on me
Timbaland feat. The Hives

Sanslöst jävla bra.

THE SIMPSONS ÄR BÄST

Jag tyckte om The Simpsons Movie jättemycket.
Jag tycker om TV-Links ännu mer.

NYTT UNDERBARN

Alltså. Jag skulle göra allt för att vara i hans skor. Med hans fötter och den tekniken. Killen är helt sjuk.
Och nu har han blivit värvad av Manchester United för att spela med ungdomsakademien. Hans snälla farfar skickade in en dvd och The Red Devils nappade.

Han är nio år. Han har knappt börjat drömma om framtiden? Jag känner mig misslyckad.

JAG, EN RÅNARES DRÖM

Förresten var jag bara lite nervös när jag vandrade över Angereds Torg med en påse i handen. Inte vilken påse som helst heller.
Nej, inget vitt pulver eller sånt.
Men en påse med över 12 000 kronor i.
"Råna mig inte. Råna mig inte. Råna mig inte." mumlade jag tyst för mig själv samtidigt som jag gick till Posten för att lägga upp påsen på bänken och låta den stackars saten på andra sidan säkerhetsglaset räkna ihop pengarna. Men han var en liten jävel på att räkna och det gick fort som attan.
Så jag kunde gå därifrån med tusen kronor i tjugolappar istället. Det måste vara djävulens påfund att kräva 80 kronor i patientavgift per besök.

YRAN 2007

För övrigt kanske jag ska göra en snabb recension av Yran 07 och de band jag såg.

Säkert! * * *
Underbart söta Annika Norlin är bra. Jättebra faktiskt. Tyvärr på en alldeles för stor scen och den intima stämningen saknades.

Moneybrother * * * * *
Fyller ut hela scenen och rockar loss som Sveriges snyggaste musikstjärna just nu. Bandet river av härliga solon och i synnerhet saxofonspelandet förför. Klockren femma.

Lasse Lindh * * * * *
Kärlekslåtarna avlöser varandra och Lasse har minst lika kul som vi i publiken. Det är konstant ös och luften andas till slut lycka då Lasse river av sin största hit som sista låt, Svenska Hjärtan.

Timbuktu & Damn * *
Har inte så mycket att säga egentligen. Men det var inte någon högklassig underhållning, kan man väl säga. Men skyll inte det på Timbuktu.

The Hives * * * * *
Äckligt kaxiga Howlin' Pelle äger sönder hela Östersund med sina medvetna felsägningar av stadsnamnet som får publiken att reagera kraftigt. Hitlåt efter hitlåt rivs av och efter det här kan man återigen gå hem med ett leende på läpparna.

Electric Banana Band (gratiskonsert) * * * *
Inte för att EBB är någon musik jag lyssnar på. Men låtarna är fantastiska som låtar betraktade. Alltid ett gott syfte och sinnrika texter. Lättsmält miljöpropaganda som gör sig oerhört bra med artisterna Lasse Åberg och Klasse Möllberg. Enligt uppgifter kom mellan 10 000 och 12 000 för att lyssna på dem, och fantastiska 1 820 kg batterier samlades in. Imponerande siffror då Östersunds kommun har en befolkningsmängd på cirka 50 000 personer.

Mando Diao * * * *
Rockar loss som vanligt och trots att man inte riktigt får igång gunget så är ändå musiken medryckande och härlig. Tyvärr blev publikmanfallet stort då The Ark satte igång på Stortorgets scen en halvtimma in i spelningen, men vad gör man? En knapp fyra.

Presidenttalet * * * * *
Jämtland är en republik och har en egen president i form av Evert Ljusberg. I år kom han inglidandes likt en jämtländsk Robin Hood. Talet var träffande och som vanligt är den sanslösa patriotismen hos mellan 15 000 och 20 000 jamtar slående. Dessutom slog fyrverkerierna tidigare år.

Fibes, oh Fibes! * * * *
Riktigt skön musik för en nattkonsert. Skönt tempo och en vild publik. En oerhört stolt göteborgare till sångare tackar gång på gång för publikens jubel och musiken gör en konstigt varm inombords. Heja!

För övrigt slog Yran rekord i år igen. Över 55 000 biljetter sålda. Stort. Och jag tror det var Moneybrother som kommenterade det hela med att han var skeptisk när han fick höra ordet stadsfestival, men när han klev in på Yranområdet ändrade han sig snabbt och höjde Yran till skyarna.

Jag är nöjd med helgen.

VARDAGSLYX

Jag måste säga att det är grymt skönt när man får skjuts hem. I och med att kusin Irja är här nere och pappa har semester, åker de och hämtar mig efter jobbet. Bara för att ha någonting att göra. Jag tycker minst sagt om det.

Annars hade jag inte ens varit hemma förrän om ett par minuter.