Återbesök.

Var hos återbesök hos läkaren på eftermiddagen. Lite halvmysigt.
Läkaren är lite sen för han håller på att tvätta sig efter senaste operationen. Men han kommer och så hör han hur det gått med mig och sånt där och så börjar vi plocka loss orthrosen. Bort med bandaget och sedan, utan förvarning rycker han loss det tre veckor gamla plåstret som vi inte fått ta bort. AJ. Titta var jag också tvungen att göra.
Det såg fint ihopläkt ut förutom att de högsta och lägsta stygnen hade reagerat och med andra ord spuckit upp. Usch då. Så jag har ett en centimeter långt jack längst upp och en halv centimeter öppen skåra längst ned. Men det gjorde ingenting, det var snarare regel än undantag att det hände. Torka lite grann och trycka och känna lite grann. Kalla på syster som fick tvätta ordentligt och sätta på plåster och dra på ett nytt bandage och sätta på orthrosen igen.
Bra. Klart.
Dags för sjukgymnastik.

En stressad tant tar hand om mig. Trots att jag inte följt programmet ordentligt, ja jag har varit ordentligt slarvig, var hon riktigt, riktigt nöjd med mina framsteg. Det var tydligen mer sällan att man kunde lyfta benet någorlunda sträckt efter bara tre veckor.
Men jag hade problem där också. Men problemet låg i det här. Jag brukar kunna lyfta hela benet hemma, men här blev det någon slags block. Jag kunde inte röra benet och det är så frustrerande när man tar i för kung och fosterland och det inte händer något.

Men till slut, till slut lyckades jag. Och sjukgymnasten blev imponerad värre. Jag hade gjort framsteg. Självklart berättade jag inte något om min slarvighet utan fick bara order om att fortsätta jobba. Om tre veckor, den 22 december, är det återbesök hos Elvir. Han var duktig när jag låg på avdelningen. Bar min dränering och grejor.

Och ja. Nu får jag böja knäet 0-90 grader. Lycka.