Saker är inte som de alltid varit. Acceptera. Gå vidare.

Dagens stora irritationsmoment är kärringar i klimakteriet.
Det hela utspelade sig på det lokala apoteket där lite receptbelagda mediciner skulle hämtas ut. En kassa är öppen, fyra personer före mig varav den första står och dividerar med apotekskan. Hon viftar med sin gula pappersbit och hävdar sig med cykelhjälmen på. Alltså var situationen parodisk redan då. Man tar av sig hjälmen när man gått av cykeln, okej? Men det tar vi i ett annat inlägg.

Så hon står där och diskuterar.

I två minuter.

Fem.

Tio.

En kvart hinner passera innan hon ger upp.

Sedan drämde hon näven i disken och med en vettvillings lugn slet hon upp dörren, höll på att tappa hjälmen och i sin iver att rädda den från att falla från pallet tappade hon sin plånbok och det hela blev en sorglig sorti.

En kö på tjugoen, ja jag räknade för er skull, personer har ni byggt upp på grund av att hennes medicin inte tillverkades i samma typ av askar som hennes doktor ordinerat. Hon skulle minsann inte ha en burk med medicin. Plastkartor har det alltid varit, och borde så förbli trots ekonomiska och miljösparande fördelar med burkar.

Slår vad om att hon inte fått sig ett nyp på mången månad.