01 november 2008

Det vackraste jag hört på länge

Det är en sådan där dag igen. Ni vet, en sådan då man bara flyr allt. Helst av allt stänger man in sig i sin lilla hydda som kallas kropp och ligger långt nedkrupen under täcket. En sådan där dag man helst vill dela med någon annan, för att det ska kännas riktigt bra.

Lyssnar på Glasvegas, och har haft ”Flowers and Football Tops” på under tiden som jag läst om femtonåriga Glasgowsonen Kris Donald som blev kidnappad på sin egen gata i stan och året var 2004. De åkte på en lång resa för att hitta en plats att mörda honom, och till slut hamnade de nära Celtics träningsanläggning. De högg honom tretton gånger, orsakade stora inre skador på kroppen och det var inte nog med det, utan de dränkte honom också i bensin för att avsluta dådet med att tända på. Brutalt. Låten handlar om honom, och det gör ont i hjärtat att höra historien från ett nära perspektiv. ”My son’s not coming home tonight” och ”My baby is six feet under” är nog de rader som berör mest.

[Fem män med pakistanskt ursprung dömdes för kidnappning och mord med rasistisk bakgrund. De, dömda för själva mordet, sitter fortfarande inne och kommer göra så ett bra tag till då de fick livstidsstraff.]


Och jag vill bara krypa ännu längre ned under täcket.

Lyssna gärna på låten. Jag har lagt upp den förut, men då kanske ni inte visste storyn bakom. Ifall man inte vet det, förloras en hel del känsla.


Glasvegas - Flowers and Football Tops

2 kommentarer:

Anonym sa...

Mr M!
Det var fan det jävligaste jävligaste! Varför?

Författaren sa...

anonym
Varför han mördades? Jo, det var tydligen gängbråk i området mellan engelsmän och pakistanier. Donald var inte inblandad överhuvudtaget, men han var vän med en "engelska" gängmedlemmarna. De två kompisarna sågs tillsammans och kidnapparna gav sig olyckligtvis på den oskyldige Donald. För jävligt är det minsta man kan säga om det.