SVERIGE

Min egen säng igen.
Det känns mycket konstigt. Det är inte riktigt hemma.
Pratade med Hanna om hur hon kände det efter att ha kommit hem och hon satte nog huvudet på spiken när hon beskrev det som: "Man känner sig främmande."

För det är lite det man gör. Ingenting har förändrats, det är bara galet många tomtar och rött överallt. Men mamma och pappa är ungefär likadana. Vi har ny bil och snabbare Internet och vårt tevekanalsutbud har till viss del blivit utbytt. Men det är egentligen ingenting annat än det materialistiska som förändrats. Det gör mig på sätt och vis orolig. Nervös för att det ska bli precis likadant som innan resan.

Jag ska försöka avhjälpa det genom att planera in lite utflykter och upptåg. Den första punkten hittade jag i Scandorama eller vad tusan SAS egen tidning heter, som man kan läsa på flygplanen. En utställning "about cynism and the darkness of humanity and our mind" eller något sådant snitsigt. Det låter väldigt intressant och Konstmuséet är platsen uppenbarligen. Innan den 6:e januari kan jag väl få med mig någon dit?
På för't?

Fick rätt mycket pengar över i dag när depositionen kom tillbaka från lägenheten. En del räkningar skulle betalas och så, men det slutade fortfarande med att jag hade £150 på fickan när vi lämnade över nycklarna. Gick in på Rounder Records vid Brighton Square och plockade åt mig Kate Nash nya album för £11 och dessutom fick med två indie-promotionskivor med blandade, mycket bra, artister. Nu efter att ha lyssnat på henne för första gången, jag köpte en stor gris i en stor säck, kan jag bara säga att jag tycker om det. Riktigt värd skiva.

För övrigt fördelade jag inte vikten på mitt handbagage och incheckade bagage något vidare, 17 kg (av 20 kg tillåtna) för det incheckade och 11,5 kg (av 8 kg tillåtna) för handbagaget. Tur att jag är stark så det inte syntes så väl, att de inte ville väga det.

Samtidigt som jag försöker gå åt det antimaterialistiska hållet kan jag inte låta bli att leka med min nya gunstling, min iPod Touch. Jag är kär. På riktigt. Fram och tillbaka bläddrar jag mellan bilderna samtidigt som jag försöker lyssna så mycket jag kan på Bruce Springsteens Magic, vilken är den enda skivan pappa vågat lägga in. Alf Robertsson, Sven-Ingvars eller Nanne Grönvall är inte speciellt välkomna. Synd.

Skall nog sova nu, så man orkar med saker och ting i morgon. Jag är hemma(?).