FÖR DET HÄR ÄR JAG

Det är den femtonde december. Riktigt nära jul. Jag sitter på University of Sussex där jag varit student i tre månader. Stör en asiatisk tjej med mina hostningar. Jag blir nog aldrig helt frisk, jag.

I morgon är det sista heldagen i The City of Brighton and Hove. Det känns på något vis miserabelt att man kommer sitta på The Providence, titta på fotboll och tjöta med folk för sista gången. Ja, miserabelt - man kunde gått på museum, suttit i en park och diskuterat filosofi. Vad som helst? Men lik förbannat skall det vara fotboll på tapeten. Jag klagar inte, men det finns det möjligen andra som gör.

Sitter här och undviker hemmet. Om jag åker hem måste jag packa och städa. Vara trevlig. Det enda jag behöver vara här är melankolisk och på sin höjd svara på ett sms eller två. Då märker ändå ingen någonting. Jag lyssnar om och om igen på samma låt. Borde logga in mig på Last.fm men orkar inte. Nu gör jag det, trots det.

Min lista över saker jag ska göra när jag kommer hem börjar bli riktigt lång. Mycket handlar om musik. Det är en hel del jag vill lyssna lite närmare på och för att man ska kunna göra det krävs konstant Internet-access, vilket man inte har hemma på Second Avenue. Skäms när jag tänker efter. Sjuka i-landsproblem.

Skall åka hem, packa och skriva ned allt kul jag ska göra när jag kommer hem. Längta. Gå ut och ta några kort. Sova, vakna imorgon, gå ut på stan och ta kort på allt jag missat (vilket är alldeles för mycket) äta på KFC för sista gången den här resan och kolla på fotboll. Dricka ett par öl och njuta av riktigt god Guinness - den sägs bli sämre ju längre från Dublin man är. I Sverige är den nog bara riktigt god. Städa lite till och packa klart på kvällen. Sedan åker jag hem dagen efter. Skrämmande. Skönt. Roligt. Trist.

Jag har skaffat mig ett mer spontant liv med fler dag för dag-beslut som faktiskt genomförs. Jag har haft någorlunda koll på kul saker som händer och utnyttjat gratismagasin och vad som erbjuds. Enkelt sagt, kan man nog säga att jag har varit närmre ett liv än någonsin. Jag har till och med kommit fram till vad jag vill göra med mig själv. Inte karriärmässigt, men själamässigt. Jag tror ta mej sjutton jag faktiskt har haft ett liv. Den 22:a december kopplar jag bort det, men kommer tillbaka någon gång den 3:e för att återta världen (eller åtminstone Göteborg) med storm.
Någon som är på för't?