Sprängande huvudvärk och sprucken röst

Årets första dag var fylld med äckligt mycket självömkan från min sida. Gick och lade mig strax efter att jag skrev det där sista (eller första beroende på vinkling) inlägget. Somnade kanske halv nio i morse. Vaknade upp kring tvåtiden och huvudet kändes precis som jag spenderat natten i ett bad av citroner och saltsyra. Helt utblåst och värken dunkandes. Jag somnade om igen. Mycket beror antagligen på den, fortfarande, trilskande förkylningen. Näsan täpps igen ideligen och feberfrossa är jag rätt van vid nu. Vaknade i alla fall en timma senare av att pappa skakar liv i mig.

"Hörru, ska du inte gå upp nu? Vill du ha någon middag?"
"Böööööh", svarade jag och bad strax efteråt om en värktablett. Sedan somnade jag om igen.

Klockan åtta gick jag ned till släkten som satt och spelade Singstar och där har jag spenderat resten av kvällen. Och nu ska jag spendera resten av natten med vadå? Jag lär inte kunna sova även i fall jag skall göra ett försök. Lyssna på bra musik kanske.

Born to Run
Bruce Springsteen