Nu har jag den äntligen i handen. Ett nedklottrat konvolut och en färgsprakande skiva. När man håller häftet och låter ljuset gnida, ser man reliefen av kulspetspennor och spritpennans färgskiftningar. Som det ska vara.
Navid Modiri & Gudarna har släppt låtarna lyssningsbara på nätet i en tid, så att göra något slags recension på det är ganska så jättepointless tycker jag. Eller jag säger så här: Det är precis så bra som på Myspace, och en eller två levlar till på skivan.
För det är något speciellt med skivor. Framförallt konvolutet. Det ger skivan en själ, därför är det något av det viktigaste med hela utgivningen. Antagligen har också artister och skivbolagen märkt det, det är snarare det som säljer albumet än själva skivan. Så är det för mig, för annars hade jag gladeligen köpt den över iTunes. Fast då hade man fått vara utan brännbollsträn och tunna svarta slipar vid Röda sten.
Jag kastade mig över brevet som en viagrastinn jycke och skickade in skivan i cd-sloten, got those effing speakers cranked up, och lät grannarna lyssna på vartenda basslag och skrik. För första gången fick jag rysningar av låtarna och jag tror det var bara känslan av att sitta med NM&G precis bredvid sig istället för att ha mil av fiberoptik och en del luft emellan som gav nackhåret den där extra lilla kraften.
Jag längtar efter spelningen på lördag, Navid. Det kommer bli stort. Jag vill höra en hälsning till alla bloggvänner. Gôtt jobbat som f-n.
Navid Modiri & Gudarna har släppt låtarna lyssningsbara på nätet i en tid, så att göra något slags recension på det är ganska så jättepointless tycker jag. Eller jag säger så här: Det är precis så bra som på Myspace, och en eller två levlar till på skivan.
För det är något speciellt med skivor. Framförallt konvolutet. Det ger skivan en själ, därför är det något av det viktigaste med hela utgivningen. Antagligen har också artister och skivbolagen märkt det, det är snarare det som säljer albumet än själva skivan. Så är det för mig, för annars hade jag gladeligen köpt den över iTunes. Fast då hade man fått vara utan brännbollsträn och tunna svarta slipar vid Röda sten.
Jag kastade mig över brevet som en viagrastinn jycke och skickade in skivan i cd-sloten, got those effing speakers cranked up, och lät grannarna lyssna på vartenda basslag och skrik. För första gången fick jag rysningar av låtarna och jag tror det var bara känslan av att sitta med NM&G precis bredvid sig istället för att ha mil av fiberoptik och en del luft emellan som gav nackhåret den där extra lilla kraften.
Jag längtar efter spelningen på lördag, Navid. Det kommer bli stort. Jag vill höra en hälsning till alla bloggvänner. Gôtt jobbat som f-n.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar