18 oktober 2008

Snart dags för slagsmål men först kommer blåsljud

Både mamma och pappa säger sig bli sjuka. Ont i halsen och frusna kroppar. Med ens blir jag likadan, får ont i leder och muskler. Jag skyller på vädret medan jag glåmar ut genom regnstänkta fönster.

Ikväll skall det dansas och sjungas som det bara kan göras på konsert. Navid. Sticky. Minnen. Nya erfarenheter. Så nu när han sjunger i mina öron via min iPod är det trovärdigt, för man känner med i texterna.

Jag vet det är tungt vännen, men det är lugnt vännen.

Vaknade av att någon kastade en svart avlång väska på mig. Ni vet, jag vaknade precis för att kunna se den flyga mot mig och ställa in kroppen i försvarsläge. Jag kände knappt stöten av det viktlösa kamerastativet jag överraskades av. Föräldrar är bra söta ibland.
Mörk choklad också. Helst med hallon i. Mmm.

Ute är det mörkt så man tror att klockan är sex. Klockan är fem. Bisarrt, inte sant? Ibland är det faktiskt nästan som man tror. Det stämmer och kanske slår ned en.

Nu, dags för slagsmål.

Inga kommentarer: