Slutet gott

Ullevi kan vara en fin arena. Om det sitter 35 000 och tittar på friidrott. När det är två och ett halvt tusen stackars satar som tittar på en menlös allsvensk fotbollsmatch är det förmodligen lika kul som att sitta i ryskt tortyrförvar. Speciellt när regnet vräker ned och vinden manglar ned reklamskyltarna runt om planen.

Nej, det här matchen handlade inte speciellt mycket om resultat, även om det var mot AIK. Förlusten fanns inte kvar i minnet när Bobbie Friberg José da Cruz avtackades för lång och trogen tjänst. En får väl lycka till i Randers i Danmark. Dessutom var det bara jävligt skönt att året är slut. Fruktansvärt trött på det. Det är ju med ångest man går dit. Ångest man går därifrån. Nej, i dag är det en stor lättnad man lägger säsongen bakom sig.

Bästa minnet är, naturligtvis, derbysegern mot blåvitt. Största glädjen sedan tjugohundrafem i Landskrona. Men det är nu lagt till nostalgibanken och kommer plockas fram vid rätt tillfällen i framtiden. När barnbarnen skall läras upp. Få höra historier om hur det var på den gamla fruktansvärda tiden på Ullevi Stadium. Nästa säsong, ny fantastisk arena, Gamla Ullevi. Det kommer säkert bli bra. Nya minnen att rista in.

Ett par veckor av lättnad, sedan börjar abstinensen lagom till januari igen.