Lyssnar ännu mer på The Soundtrack of Our Lives som spelar i kompani med cikador i bakgrunden. Jag har alltid fascinerats av ljuden från cikador och gräshoppor.
Man ser dem aldrig, men de finns där så tydligt ändå. Nu är det i och för sig inte så att jag springer omkring och spejar efter dem varje gång jag hör en, aldrig har det hänt tror jag, men ändå. Det är trivsamt och lugnande hur som helst. Och sommar.
Nu är det bara tyst när man är ute. Man hör dubbdäck och tåg eller ett dovt surrande av elektricitet i ett grått plåtskåp. Lugnt var det också på jobbet i dag. Det fanns inte plats för fler pallar. Extremt högavlönad läsning av Sportmagasinet från 2005 (framförallt ett reportage av Erik Niva om fotboll, politik och hur Zlatans farbror lurade skjortan av Niva) var två timmars nöje när klockan långsamt masade sig upp mot fyraslaget.
Man ser dem aldrig, men de finns där så tydligt ändå. Nu är det i och för sig inte så att jag springer omkring och spejar efter dem varje gång jag hör en, aldrig har det hänt tror jag, men ändå. Det är trivsamt och lugnande hur som helst. Och sommar.
Nu är det bara tyst när man är ute. Man hör dubbdäck och tåg eller ett dovt surrande av elektricitet i ett grått plåtskåp. Lugnt var det också på jobbet i dag. Det fanns inte plats för fler pallar. Extremt högavlönad läsning av Sportmagasinet från 2005 (framförallt ett reportage av Erik Niva om fotboll, politik och hur Zlatans farbror lurade skjortan av Niva) var två timmars nöje när klockan långsamt masade sig upp mot fyraslaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar