Helt.

Åh, första ordentliga skoldagen på över en månad. Det kändes riktigt bra. Började till och med klockan nio och till och med innan det.
För det första är det mysigt att vakna upp med någon vid sin sida.
För det andra är det härligt att äntligen få hissnyckel på skolan.
För det tredje är nu biologiprovet avklarat.

Svenskalektion. Ser fortfarande bra ut inför framtiden. Får se hur det går med projektarbetet huruvida jag skall göra nationella till våren istället.
Religion. Man förstår inte någonting av vad Lis Hanne säger. Det går att föra normala samtal med henne, men när hon ska föreläsa om hinduiska gudar och annat med konstiga namn, då är det kört. Ingen struktur på det hela. Jag tror till och med en dansk skulle ha svårt att förstå. Men det blir till att läsa istället. Men en religion med 30 miljoner gudar? Det låter lite suspekt.

Idrottsfysiologin är lovande. I och med mina knäproblem är jag sjukt intresserad av muskler, ben och så vidare. Hur vi är uppbyggda helt enkelt. Samma utbildning som sjuksköterskor får också tydligen. Kan ju vara bra, även om jag inte har målet inställt i den riktningen.

Hemma igen. Efter att ha fått avstå från att ta en 16buss eftersom den var packad med folk. Jobbigt att sluta vid den tiden. Kom inte ens på ju, och det är än svårare med kryckor. Men nästa buss gick bra.
Mitt dilemma står nu i att det är 80+ damer som reser på sig för att jag skall få sitta på handikapplatserna. Det är... ödets ironi på något vis. Ser nog otroligt fånigt ut och det känns precis lika fånigt. Men det är faktiskt behövligt, även om det gör lika ont att sitta egentligen.

Ska nu skriva klart och finslipa historiaarbetet. Det måste vara klart i morgon så att jag inte skäms alldeles för mycket. Men det känns bra att vara tillbaka på allvar.