TISDAG & ONSDAG

Sitter och i det närmaste kräks efter min Mexican Veggie-baguette. Starkare mat har sällan smakats. Men det hindrar mig inte från att blogga. Jag känner dessutom att jag helt har vant mig vid de engelska tangentborden. Grymt chill.
Här är min tisdag och onsdag.

TISDAG
Vaknar tjugo i sju, fyrtio minuter före min väckarklocka skall pipa. Jag somnar om och vaknar av väckarklockan. Snoozar en gång, väcks igen och kvicknar till, hör någon i duschen och tänker att nej, jag snoozar igen. Då trycker jag på fel knapp och vaknar inte förrän 08:36. En minut före mitt tåg går. Jag svettas ihjäl av nervositet och slänger iväg ett sms till Emelie och berättar om mitt missöde, eftersom vi skulle träffats på tåget. Tar nästa tåg en halvtimma senare, men kommer fram till skolan endast tio minuter efter henne. Alltså halv tio. Första föreläsningen börjar 10.
Jag hade tur. Träffade dessutom Hanna på vägen till skolan.
Text and culture-föreläsning och vi fick bläddra oss igenom en dagstidning och lära oss lite mer om den. I Sverige finns till viss del bekräftade fördomar om vem som läser DN och vem som läser GP och så vidare. Vilken samhällsklass man tillhör till exempel. I Storbritannien är det värre. Beroende på vilken av de många dagstidningar som ges ut, man väljer blir man också stämplad av varenda person på tunnelbanan, bussen eller tåget. Här är inte fördomarna bara fördomar, de är sanningen.

Lunch och en smaklös och överkokt vegetarisk gryta körde jag och Hanna på, vi var måttligt glada över den och knaprade oss mätta på vitlöksbröd och sallad i princip. Johanna håller låda som vanligt och är överglad trots sin tröttma och huvudvärk sedan gårdagens vinglas.

Andra föreläsningen om fonetik har endast tre personer med sig boken på. Boken är sjukt dyr och de flesta har bestämt sig för att köpa den i Brighton där den inte har levererats än. Först till kvarn i morgon. Vilket påminner mig om att jag måste ha pengar till den, gaah. Livet kommer bli oerhört tufft inom kort känner jag.
Dock kommer min värdinna laga middag till mig och dessutom tvätta åt mig i dessa två veckor, och helt plötsligt kan jag nog faktiskt leva utan Internet med det tidigarenämnda som substitut.
Nej, det blir Internet på skolan på torsdag. Heja trådlöst.
Under andra föreläsningen fick jag lite beröm av Ulf vår engelsksvenske lektor. Han är svensk, men mer engelsk efter otaliga år i Brighton – han var lektor även för snart 30 år sedan enligt bekräftade källor.
Efter lektionen fick vi oss en kort rundtur i universitetsbiblioteket och instruktioner.
Vi åkte till Sainsbury’s för att handla mat och sådant. Jag kom hem med ris, tortellini-wannabe, bacon, spaghetti Bolognese på burk, matlåda, en burk majs och två flaskor schampo (2 för 1-erbjudande). Allt för prydliga £9,73.
Galna Johanna handlade för över £40. Fråga mig inte vad hon köpte.

Åkte hem och fick ganska omgående middag serverad. Kotlett tror jag, och det var det segaste, men samtidigt torraste kött jag någonsin ätit tror jag. Men det gick ned i alla fall. I morgon har vi första provet. Diagnostiskt Vocabulay and MCT-prov. Multi-choice-task eller något sådant där. Och engelsk frukost på morgonen med klassen och efterföljande sightseeing-tour i Brighton.
På kvällen är det välkomstfest på någon pub/klubb i Hove. Spännande.
Dessutom smider vi planer att invadera en pub på lördag då Sverige spelar mot Danmark. FOTBOLL!

Nu: God natt.

ONSDAG
Onsdag och jag försov mig inte, trots att jag för en kort sekund trodde att jag gjort om eländet men som sagt, jag klarade mig.
Frukost på en liten frukostrestaurang/café, även om jag bara satsade på ett glas juice, eftersom jag åt billigare hemma.
En kort rundtur i Brighton, där vi hittade riktigt mysiga, för oss outforskade, delar av staden. Bland annat en 99p-store vilken kan komma att vara användbar i fortsättningen som student. Och såklart Subway, där vi åt lunch i dag. Åtminstone jag, Sigrid och Hanna.
Till skolan senare för att skriva vårt första prov: Diagnostic Vocabulary and MCT. Det var rätt svårt, men hur som helst är vi här för att lära inte sant?
Jag var klar med provet på en och en halv timma, och kunde ha gått tidigare om jag velat vara först ut. Satt i gräset och tog det lugnt med andra chillade kursdeltagare.
Och nu är jag hemma en stund, för att sedan åka på välkomstfest på någon slags pub. Rockabillysarna, Linus och Ola(?) som ser ut som tvillingar, berättade att ingången var ett litet fönster och en dörr. Låter speciellt. Nåväl. Hur jag ska hitta i Hove är en bra fråga. Man ser i och för sig inte var städerna byter namn, men nya områden är alltid nya områden. Jag har dock införskaffat en gratis, men tyvärr ganska bristfällig, karta över Brighton/Hove. Det blir nog ett par öl i kväll.

Kanske också för att fira att jag och Sigrid troligen ska flytta ihop med Anna och Sofia som vi bekantade oss med ordentligt så sent som i dag. Heja. £75 per vecka/person för en, enligt dem, en fantastisk lägenhet med trädgård till och med!
Men vi får se hur det blir, hyresvärden ville ha besked senast i morgon.

För övrigt spelar den äckligt engelske grannpojken tennis mot en mur och någon form av sengångarcricket. Bollen han kastar mot det vattenfyllda tennisbollsröret går i ultrarapid. På riktigt!

Missade tåget till festen men och tänkte ta bussen. Nog. Jag gick längs med New Church Road som blir Church Road i Hove, och såg busshållplats efter busshållplats svischa förbi mitt gående jag. Fortfarande 8 minuter kvar, då hinner jag gå en hållplats till. Hm, sex minuter – joorå. Det klarar jag. 4 minuter – äsch ingen fara. När det på nästa hållplats stod två minuter började jag kika mig över axeln en smula. Men nej, jag fortsatte att gå. En minut, kanske skulle man stanna? Nej, nu har jag ju kommit in till världens krogstråk. Nu måste det snart vara. Tji gick jag, för det var ytterligare en kilometer att lägga till de tre-fyra jag redan gått. Träffade lektor Ulf på vägen och han sa att jag skulle gå ned i källaren där det lyser ”extraordinary green lights” och det gjorde jag. Där var alla! Lycka.
En pint Staropramen till att börja med och efter lite om och lite men, fick jag tag i Hanna och i dag provade vi en halv pint Brauhaus(?). Också helt okej öl, den var lite fylligare.
Det blir spännande den dag då vi tar oss en varsin Guinness.
Efter en stund då bland annat vår lilla stockholmsbrat i klassen ger sig på oss göteborgare och klankar ned på oss, för att i nästa stund stöta på Hanna och till och med mig lite grann, satte jag och Hanna oss ned utanför på en trappa och tjôtade. Hon är mysig och hon är…fotbollsintresserad och det känns faktiskt lite som om man faktiskt kan prata med henne om lite vad som helst.
Hon tappade sin fina nyckelring så att den gick sönder och jag skulle undersöka om det var glas eller inte. Det kändes inte som glas på kanterna, inte då, men när jag satt och väntade på tåget började det svida till där. Vips har jag fått tre skärsår på tummen som svider otroligt. Jag beklagar mig för Hanna via ett sms. God natt.