I min fantasi finns isbjörnar i mängder

När man åker runt och staplar skinkpaket kan man då och då höra hur det viner i plåtväggarna. Vinden tar tag i de inte helt perfekta svetsningarna. Inne på lagret är det endast lysrör som ger oss tillräckligt med sikt för att kunna läsa av artikelnumren. Efter någon timma har man inte den blekaste om hur det ser ut på andra sidan väggarna.

Jag fantiserar mycket och ofta. Det blir roligare då.

Så också när jag hör tjutet från vinden. Kylan inomhus gör sitt och plötsligt tror jag att jag befinner mig i ett snorkallt land, norr om Nordpolen. Jag staplar skinkpaket för att folket skall överleva vintern och kriget som skakar en annan värld än den vi lever i. Det smäller till. Det som egentligen är en lastpall som går i golvet inbillar jag mig är ett gevärsskott som bragt livet om en ilsken isbjörn som snokat runt hörnen.

Jag blir klar med mina skinkstaplar med ett lamm på toppen och åker för att plasta in pallen. Ställer mig i kö och tittar ut genom det enda fönstret vi har. Solen skiner, träden är gröna och vinden som blåser bär mer pollen än snörök.

Ny order. Stapla korvpaket den här gången. Pang! En till isbjörn fick sätta livet till.